Den som har druckit sig redlös ska i första hand få vård. Det säger både lagen och polisens egna rutiner, men i Södertälje har SVT förra veckan avslöjat att så inte alltid är fallet. 

Av granskningen framgår att drygt åtta av tio berusade som omhändertas av polisen i Södertälje har hamnat i arresten – trots att de inte varit utåtagerande. Och i flera fall har personer inte ens varit kontaktbara. Andelen omhändertagna som hamnar i arrest i de sörmländska kommunerna är ungefär samma som för Södertälje, enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. 

Enligt lagen om omhändertagande av berusade personer kan en polisman omhänderta någon som är allvarligt berusad och som inte kan ta hand om sig själv, eller kan utgöra en fara för sig själv eller andra. Detsamma gäller för de som är påverkade av knark, men då ska polisen också anmäla misstanke om narkotikabrott.

Syftet med lagen är inte att berusade personer sätts i fyllecell, de ska få vård. När SVT intervjuade polisforskaren Patrik Thunholm som undervisar på Södertörns högskola var han tydlig: arresten ska vara det absolut sista alternativet.  

Polisen kan i viss utsträckning göra vissa i bedömningar, men deras kunskap och uppdrag faller inte inom området medicin. Det har hänt att människor avlidit i fyllecell. Ibland handlar det om personer som tagit överdoser strax innan omhändertagandet. Men det handlar också om personer med kroniska sjukdomar som inte fått nödvändig medicin. Exempelvis diabetessjuka. 

På särskilda tillnyktringsplatser på sjukhus, eller särskilt upprättade tillnyktringsenheter kan läkare och distriktsköterskor ta prover och göra bedömningar om också andra substanser påverkar personens tillstånd, eller om hon eller han har andra hälsoproblem. Vårdpersonal kan också ge lugnande till de som är utåtagerande.

Förra året genomfördes en tillsyn av polisens arbete med omhändertagande av berusade personer. Rapporten följer upp hur väl polisen efterlever lagar och regler, men också hur det står till med den medicinska säkerheten i arresten. Bland annat pekar tillsynsrapporten på att bara ett fåtal av de polisområden som man undersökte hade avtal med vårdgivare. Läkare ska då komma så fort de kan för att göra en medicinsk bedömning av den omhändertagna.

För att minska risken för dödsfall i arresten har utbildningsinsatser i att upptäcka symptom, hantera medicinsk utrustning och genomföra akuta vårdinsatser gjorts hos arrestpersonal i Sörmland. Och även om det är klokt att öka kunskaper i livräddning är det inte tillräckligt. 

Personer som beter sig förvirrat på grund av droger, berusning eller sjukdom bör bedömas av medicinskt kunniga, inte polis eller arrestvakter.