Svensk grundskola kan ta av sig tagelskjortan

Fira Pisa-framgÄngen, men ta tag i likvÀrdigheten.

Fira Pisa-framgÄngen, men ta tag i likvÀrdigheten.

Foto: Erik G Svensson/TT

Ledare2019-12-03 16:15
Detta Àr en ledare. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

Den svenska skolan kan ta av sig tagelskjortan. Efter att ha varit nere pÄ botten och vÀnt börjar elevernas kunskaper se riktigt skapliga ut. I alla fall i matematik, naturvetenskap och lÀsförstÄelse, enligt den senaste Pisa-mÀtningen, som presenterades pÄ tisdagen.

Sverige ligger nu över OECD-snittet i samtliga Àmnen och pÄ samma sÀtt som kritiken tidigare har haglat kan alla inblandade gott ge sig sjÀlva en klapp pÄ axeln, Àven om Pisa-mÀtningen inte visar varför resultaten har förbÀttrats.

DĂ€remot vet vi vad som brukar ge goda resultat. Det handlar om att sĂ€kra att alla har arbetsro – elever som vittnar om att lĂ€raren ofta fĂ„r vĂ€nta en lĂ„ng stund innan det blir lugnt presterade 14 poĂ€ng lĂ€gre i lĂ€sning Ă€n de som inte gör det. Fokusera pĂ„ lĂ€rarledd undervisning och skolans kunskapsuppdrag. Ha höga förvĂ€ntningar pĂ„ bĂ„de lĂ€rare och elever. Och att lĂ€raren har stenkoll pĂ„ elevernas utveckling, genom att kontinuerligt stĂ€mma av, följa upp och vidta Ă„tgĂ€rder.

Det ligger alltsÄ nÀra till hands att utgÄ frÄn att flera av förÀndringarna som skett i skolan pÄ senare Är har lett till önskad effekt. Som ökat fokus pÄ faktakunskaper, mer traditionell undervisning, tidigare betyg och fler nationella prov, vilket inte Àr samma sak som att allt Àr bra.

Det finns fortfarande stora skillnader mellan olika elevgrupper och skolor. Sverige ligger visserligen pĂ„ OECD-snittet vad gĂ€ller att kompensera för elevernas hemförhĂ„llanden, men Ă€r sĂ€mre Ă€n övriga nordiska lĂ€nder. Och skillnaderna mellan elever med inhemsk respektive utlĂ€ndsk bakgrund Ă€r större i Sverige Ă€n i övriga OECD, vilket inte Ă€r nĂ„gon nyhet.

OECD:s utbildningschef Andreas Schleicher har tidigare pĂ„pekat att Sverige inte lyckas styra resurserna till de skolor dĂ€r de behövs som mest, vilket skiljer Sverige frĂ„n flera framgĂ„ngsrika skolnationer. DĂ€r har man i regel metoder för att locka de mest erfarna lĂ€rarna till skolorna med störst utmaningar, medan det i Sverige snarare Ă€r tvĂ€rtom. 

I Pisa-enkÀten svarar dessa skolors rektorer i högre grad Àn andra att de upplever problem med lÀrarrekrytering och lÀrares kompetens, och andelen behöriga lÀrare Àr lÀgre i just de skolorna till skillnad frÄn i OECD som helhet. Det Àr Àven dÀr det enligt elevenkÀten Àr stökigast i klassrummen och förekommer mest skolk.

Lösningen Ă€r, som alltid, att satsa pĂ„ lĂ€rare och kompetenta skolledare, som fĂ„r ut mesta möjliga kunskap av varje satsad krona. Det finns ingenting som Ă€r lika viktigt för elevernas kunskaper som undervisningens kvalitet och för att fĂ„ till ett generellt lyft pĂ„ den punkten mĂ„ste klassrummen fyllas av yrkesskickliga lĂ€rare – stödda av rektorer som har kunskap och vilja att förbĂ€ttra – vilket Ă€r svĂ„rt i dag eftersom efterfrĂ„gan Ă€r större Ă€n utbudet.

Men det betyder inte att det finns skÀl att lÀgga sig platt och ge upp. Sverige har pÄbörjat förbÀttringsarbetet och det har gett resultat.

Nu gÀller det att vÀrna det som Àr bra och jobba hÄrt med resten.