Blir Sverige mer våldsamt? Den som lyssnar på den politiska debatten får antagligen den bilden. Men verkligheten ser ofta annorlunda ut jämfört med hur en del politiker och opinionsbildare vill beskriva den.
I ett SVT-inslag i helgen uppmärksammades siffror från Socialstyrelsen om skador från olycksfall och våld för 2020. Den årliga redovisningen över sjukhusinläggningar släpptes i slutet på september men har inte fått särskilt mycket mediebelysning.
I sammanställningen konstateras att det 2020 var 141 000 personer inskrivna på sjukhus på grund av skador. Det är 5 000 färre än året innan. Det är del i en större trend där vi kan se att antalet sjukhusinlagda per 100 000 invånare sjunkit sedan i alla fall 2001, då Socialstyrelsen tidsserie börjar.
En klar majoritet av skadorna har uppkommit vid olycksfall men har samtidigt sjunkit både i antal och andel under lång tid. En del förklaras av att akutvården blivit bättre så att färre behöver läggas in i sluten vård. Denna positiva trend finns även när det gäller våldsskador, men där är förändringen mycket större och snabbare.
Sedan 2005 har antalet svenskar som vårdats på grund av någon typ av övergrepp halverats från nästan 30 per 100 000 invånare för att så småningom plana ut till strax under 15. Oftast är det män och unga som utsatts. För de som är 80 år eller äldre är det inte våldsbrott som är den stora boven utan fallolyckorna.
I SVT-inslaget uppmärksammar Felipe Estrada, professor i kriminologi, att siffrorna på självskada är flera gånger större än de för våldsbrott. För 2020 var det 1 500 som vårdades på grund av våldsbrott och 6 700 för självskador. Även där syns en nedåtgående trend, men storleksordningen borde ge politiker skäl att fundera över hur mycket energi de lägger på frågor som rör psykisk ohälsa.
Sverige är i dag mindre våldsamt än det har varit. Det grova våldet som helhet har minskat. Det måste gå att säga det samtidigt som man konstaterar en ökning av att det gängrelaterade skjutvapenvåldet. Det senare är ett specifikt problem som inte nödvändigtvis hänger samman med den övriga våldsutvecklingen.
Medier behöver i sin tur bli bättre på att visa den större bilden av brott. På så vis kan medborgarna bli kunnigare, inte bara mer rädda.