Maten blir dyrare. Få svenskar kan ha missat det. Orsaken är en kombination av sedan tidigare stigande energipriser, än högre sådana på grund av sanktioner mot Ryssland och minskad tillgång på livsmedel från det krigshärjade Ukraina.
Prisgenomslaget sker på olika sätt. Högre drivmedelspriser ger dyrare transporter av allt, däribland mat. Priset på naturgas påverkar priset på kväve vilket i sin tur styr priset på konstgödsel. Och dyrare konstgödsel gör att det som odlas också blir dyrare.
Till det kan läggas den minskade eller i vissa fall helt stoppade exporten av vete, råg, korn, bovete, kött, solrosolja med mera från Ukraina. Det beror på att landet antingen inte kan skeppa ut varorna eller på att man måste behålla livsmedlen i landet för att trygga den egna försörjningen, då kriget strypt importen.
Ryssland blockerar ukrainska hamnar, stjäl spannmål inklusive det som är tänkt som utsäde, minerar jordbruksmark, stjäl jordbruksutrustning med mera. Det påverkar vad som finns på marknaden i dag och hur mycket som kan väntas finnas efter årets skörd i Ukraina om några månader. När alla dessa pilar pekar fel stiger priset.
Och när det sker påverkar det även de sörmländska matkassarna. De allra flesta har utrymme i plånboken för att hantera den dyrare maten, även ihop med annat som får ett högre pris. För personer med låga inkomster och små marginaler kan prisökningarna vara mer kännbara. Välgörenhetsorganisationer berättar att fler vänder sig till dem för hjälp.
SVT Sörmland rapporterar om pressade skolbudgetar. I Strängnäs beräknas skolmaten i år kosta en miljon mer än budgeterat, i Katrineholm två miljoner.
Detta kan hanteras på olika sätt och det är inte självklart att lösningen måste vara höjda anslag till skolmat på bekostnad av något annat. Peter Hudatzky, en av Strängnäs kommuns måltidsansvariga, ger i SVT Sörmland exempel på hur man kan sänka priset genom att byta ut beståndsdelar i måltiderna, utan att kompromissa med näringsriktigheten. Det handlar om att steka i olja i stället för i margarin, byta ut fiskfilé mot fiskfärs från billigare fisk eller baka brödet i stället för att köpa bröd.
Tipsen är nyttiga. Det viktiga är att ingen utgår från att prisstegringarna är ett kortvarigt fenomen och att åtgärderna utgår från det. Kriget i Ukraina och dess följder för livsmedelsförsörjningen kan pågå ett tag. De höga priserna på fossila bränslen kan komma att ligga kvar på hög nivå och stiga ytterligare.
Alla dessa fördyringar får inte hanteras genom löne- eller bidragskompensationer som driver på inflationen. Offentligt stöd bör riktas till dem med de minsta marginalerna, samtidigt som var och en kan försöka leva smartare och billigare. När det gäller maten på det sätt som Peter Hudatzky tipsar samt försöka minska matsvinnet – denna resursslukare och klimatbov.