Av vĂ€rldens produktion och verkliga företagande Ă€r det inte mycket som Ă€ger rum pĂ„ Irland eller Cypern, eller holmar i Karibien med överdimensionerade bolagsregister. DĂ„ ska inte heller stora delar av företagsvinsterna frĂ„n helt andra lĂ€nder passera dĂ€r för att fĂ„ sĂ€rskilt lĂ„g â eller ingen â företagsbeskattning.
Med ny president i USA Ă€r det dags att till sist ta itu pĂ„ allvar med dem som satt i system att snylta pĂ„ andra lĂ€nders skattebaser. Joe Bidens förslag till Ă€ndrad företagsbeskattning innehĂ„ller en vĂ€sentligt mer effektiv minimibeskattning av storföretags nettovinster. Om dessa flyttas undan till exempelvis Irland eller nĂ„got av âskatteparadisenâ pĂ„ önationer söder om USA, ska de Ă€ndĂ„ beskattas i USA. Minst 15 procent av den vinst dessa bolag redovisar för sina Ă€gare som underlag för utdelning mĂ„ste de ocksĂ„ betala i federal bolagsskatt.
Dessutom tar Joe Bidens finansminister, den internationellt högt respekterade tidigare riksbankschefen Janet Yellen, ett vĂ€rdefullt initiativ. Inom industrilĂ€ndernas viktiga samarbetsorgan OECD ska man komma överens om att alla medlemslĂ€nder ska ha en viss lĂ€gsta bolagsskattesats. Detta bör Sverige ge ett aktivt stöd för â inom OECD, inom EU och i den internationella opinionsbildningen.
USA:s nya inriktning ger ocksĂ„ ett stöd till nĂ„got som Frankrikes president Emmanuel Macron hade med pĂ„ en lĂ„ng lista 2017 med initiativ för förbĂ€ttrat EU-samarbete: Alla EU-lĂ€nders skattesatser borde ligga inom en âkorridorâ. Det skulle göra det omöjligt att som en del EU-lĂ€nder lĂ€nge gjort, ha ytterligt lĂ„ga skattesatser för andra lĂ€nders bolag, ifall dessa ser till att flytta dit vinster som uppstĂ„tt pĂ„ helt andra hĂ„ll.
Liksom ett annat av Macrons framsynta initiativ, en gemensam lÀgsta miljöskattenivÄ i EU för klimatskadliga koldioxidutslÀpp, har detta hittills inte kunnat genomdrivas. En del lÀnder försvarar sina möjligheter att snylta pÄ grannarna inom EU. De understöds av sÄdana lobbygrupper inom nÀringslivet som bryr sig mycket om egna privilegier men föga om marknadsekonomins vÀlbefinnande.
Vad det handlar om Àr nÄgot centralt i en skattepolitik utformad efter liberala grundsatser: Skatter bör tas ut pÄ en bred bas, med sÄ fÄ undantag, sÀrregler och andra kryphÄl som möjligt. DÄ kan skattesatserna sÀttas lÀgre. Statens och kommunernas verksamhet kan finansieras med mindre störningar av den samhÀllsekonomiska effektiviteten. Detta gÀller inte bara arbetsinkomster och kapitalavkastning, utan Àven beskattningen av bolagsvinster.
Men sĂ„dan liberalt utformad skattepolitik blir som regel ihĂ€rdigt motarbetad av en rad intressen som vill göra ansprĂ„k pĂ„ att bestĂ€mma vad som ska anses âborgerligtâ. De gör sig till försvarare av âskatteparadisenâ och av en rad lĂ€nders metoder för att dra till sig och lĂ„gbeskatta andra lĂ€nders bolagsvinster. Men sĂ„dant vĂ„llar stora ekonomiska snedvridningar, samtidigt som inkomstklyftor vidgas och utrymmet för angelĂ€gna reformer och nysatsningar minskas.
Att USA nu Äter höjer sin bolagsskatt en del, och stÀnger kryphÄl, Àr rimligt med tanke pÄ deras vÀldiga budgetunderskott och stora eftersatta behov. Att USA ocksÄ försöker driva pÄ för internationellt samarbete mot skatteflykt Àr vÀlgörande.