Den turkiska regeringens villkor för Sveriges (och Finlands) medlemskap i Nato Àr uppenbart orimliga och omöjliga. à tminstone om man ska tolka dem bokstavligt. Det finns inget rÀttssystem i den demokratiska delen av vÀrlden som tillÄter utvisning av regimmotstÄndare till Turkiet.
Det fungerar inte ens att Äterföra asylsökande frÄn tredje land till Turkiet som det Àr sagt i EU:s flyktingavtal med landet. Domstolarna sÀtter i regel stopp. Det turkiska rÀttssystemet lever helt enkelt inte upp till kraven pÄ sjÀlvstÀndighet och rÀttssÀkerhet.
Inte heller kommer Sveriges system för vapenexport att manövrera sig fram till att svenska tillverkare kan sÀlja vapen till en turkisk stat som anvÀnder dem till att begÄ övergrepp i Syrien och inom det egna landet.
Politiska och andra kontakter mellan Sverige och de kurdiska organisationerna PYD och YPG i Syrien följer i sin tur dem som finns bland annat frÄn amerikanskt hÄll. VÀst har accepterat, pÄ goda grunder, att den kurdiska vÀpnade och politiska kampen har lÀmnat PKK-terrorns vÀg och att rörelsen Àr en legitim partner i striden mot IS.
Turkiets auktoritÀre president Recep Tayyip Erdogan vet allt detta. Han mÄ ogilla Sveriges stÄndpunkt i de hÀr frÄgorna men kan knappast inbilla sig att den kommer att Àndras. Kursbyte Àr antingen rÀttsligt eller politiskt omöjligt.
Men viktigast av allt: Det ligger inte i Turkiets intresse att stöka till processerna inom Nato sÄ pass mycket att landets relation med USA Àventyras.
Genom Ă„ren har Erdogan dĂ€remot visat â Ă€ven gentemot USA â att han Ă€r högljudd och Ă€r villig att spela högt i en frĂ„ga för att utverka eftergifter i en annan. Om han vill ha ett fototillfĂ€lle i Vita huset eller nĂ„got annat frĂ„n USA Ă„terstĂ„r att se, men det Ă€r den amerikanska administrationens uppgift att ta Erdogan pĂ„ pulsen och vrida om hans arm. Som det ledande landet inom Nato har USA det ansvaret och kommer att ta det.
Den svenska regeringens uppgift Àr mest att hÄlla sig kall och avvakta medan Washington gör sitt jobb. Ett klartecken frÄn Nato om svenskt och finlÀndskt medlemskap under sommaren Àr starkt önskvÀrt. Men det Àr inte absolut nödvÀndigt. Det Àr fullt möjligt att vÀnta Ànda in i nÀsta Är, över valet i Turkiet i juni, dÀr Erdogan ligger dÄligt till i opinionsmÀtningarna. Under tiden har Sverige och Finland amerikanska och andra sÀkerhetsförsÀkringar. De Àr inte lika bra som ett Nato-medlemskap, men de Àr mycket bÀttre Àn vad vi har haft förut.
Och de Àr definitivt bÀttre för Sveriges sÀkerhet Àn en Äterkallad Nato-ansökan, som vissa nu efterlyser.