âSverigedemokraterna lovar miljarder till Sveriges kommunerâ. âSD vill satsa 30 miljarder mer Ă€n regeringen pĂ„ kommunernaâ. âSD vill ge mer stöd till kommunernaâ.
Det Ă€r nĂ„gra av torsdagens medierubriker efter Sverigedemokraternas presentation av sin budgetmotion, med tyngdpunkt pĂ„ stora ekonomiska tillskott till âvĂ€lfĂ€rdenâ.
Partiet gjorde en stor sak av sin satsning pÄ kommunerna vid sin presskonferens, dÀr den ekonomisk-politiske talespersonen Oscar Sjöstedt med hjÀlp av Powerpointbilder illustrerade kommunernas bekymmersamma situation och SD:s pÄstÄtt kraftfulla ÄtgÀrder mot detta.
Men det Àr inte sant. Rubrikerna Àr felaktiga. SD gör inte detta.
Partiet ger med den ena handen till kommunerna och tar med den andra. Och SD tar betydligt mer Àn det ger, vilket minskar resurserna till bland annat förskola, skola och Àldreomsorg. Man skÀr hÄrt i flera statliga ersÀttningar och skickar notan till kommunerna, utan att lÄtsas om det.
Se pĂ„ siffrorna för nĂ€sta Ă„r. Sverigedemokraterna vill höja det generella statsbidraget med 5 miljarder kronor, vilket betyder 3,5 miljarder till kommuner (och 1,5 miljarder till regioner). Samtidigt föreslĂ„r SD en minskning av ersĂ€ttningen till kommunernas flyktingmottagande med 4,2 miljarder â en halvering.
Redan hÀr blir det minus för kommunerna men SD nöjer sig inte med det. Partiet vill ta bort hela etableringsersÀttningen till nyanlÀnda pÄ 2,4 miljarder kronor, nÄgot som kommunerna till stor del mÄste tÀcka med ökade utbetalningar av försörjningsstöd.
Samma effekt fÄr SD:s föreslagna halvering av den statliga ersÀttningen till nystartsjobb, etableringsjobb och stöd till yrkesintroduktionsanstÀllningar. DÀr drar partiet in 2,6 miljarder.
Sverigedemokraternas minskning av det generella anslaget till arbetsmarknadspolitiska program med 4,4 miljarder â Ă€ven det en halvering â motsvaras visserligen av en höjning av bidraget till arbetslöshetsersĂ€ttningen och aktivitetsstödet. Men Ă€ven den manövern ger kommunerna ökade kostnader som partiet inte kompenserar för.
Till det kan lĂ€ggas en mystisk minskning av Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader pĂ„ 1,2 miljarder, vilket i praktiken Ă€r en allmĂ€n anslagsminskning som fĂ„r konsekvenser för programverksamheten â och kommunnotan.
Partiets nej till regeringens (i praktiken Centerns) ingÄngsavdrag, en nedsÀttning av sociala avgifter vid anstÀllning av personer som stÄr lÄngt frÄn arbetsmarknaden, kommer ocksÄ ge nÄgot högre kostnader för kommunala arbetsgivare, Àven om det Àr svÄrt att uppskatta hur stora de blir.
Det finns sÀkert ytterligare ett och annat i SD-motionen som kan lÀggas pÄ plussidan i kommunernas resultatrÀkning. Men de effekterna kan inte bli annat Àn smÄ och förÀndrar inte helhetsbilden: SD:s politik ger kommunerna försÀmrad ekonomi under hela mandatperioden. För Àven de extra statsbidragen för 2021 och 2022, pÄ 10 respektive 15 miljarder, Àts upp av ökade kommunkostnader pÄ samma sÀtt som under nÀsta Är.
Det sĂ€tt pĂ„ vilket SD kapar budgetposter Ă€r intressant i sig â halvering efter halvering, nĂ€rmast pĂ„ kronan. Varför krĂ„ngla till det med mer noggranna övervĂ€ganden?
Vi har sett detta förr. I valrörelsen granskade Svenska Dagbladet SD:s ekonomiska politik och visade just det hÀr: Hur partiets minskningar av ersÀttningar till nyanlÀndas etablering lÀmnade ett stort budgethÄl.
Alla partier tonar ner och döljer vissa budgeteffekter, men sÀllan i den hÀr storleken och sÄ flagrant.
Desto mĂ€rkligare Ă€r att mĂ„nga medier som bevakar lanseringen av SD-budgeten inte Ă€r mer observanta. Journalister spelar allt för ofta med i partiets tal om âsatsningarâ pĂ„ kommunerna utan att lĂ€sa alla budgetposter.