Dagens 8,6 procent är på tok för högt. Förutom att sjukfrånvaro innebär en pressad situation för den enskilde är varje sjukskrivning som hade kunnat undvikas en för mycket.
Det betyder givetvis inte att all frånvaro kan stoppas. Men enligt fackförbundet Visions rapport "Sjukskrivningarna kostar välfärden miljarder", som presenterades i slutet av oktober, skulle kommuner, landsting och regioner kunna minska sina kostnader för sjukskrivningar från dagens 20 miljarder till cirka 13,5. Då räknas både de direkta kostnaderna för sjuklön och pensionsavsättningar och de indirekta för produktionsbortfall.
Dessutom försämras ofta kvaliteten när personalomsättningen är stor. Det gynnar varken de som arbetar inom skolan, vården och omsorgen, de så kallade välfärdsyrkena där sjukskrivningarna har ökat mycket under de senaste åren, eller elever och äldre som tillbringar sin vardag där.
Vägen till de lägre kostnaderna är egentligen inte särskilt svår. Vision visar att arbetsgivare kan komma långt genom att satsa på förebyggande arbetsmiljöarbete, låta varje chef ansvara för ett rimligt antal medarbetare och ha tillräckligt många anställda för att säkra kvaliteten och minska stressen.
När det gäller politiskt styrda verksamheter, som välfärden, är det även nödvändigt att sätta personalhälsan på den politiska dagordningen, vilket Katrineholms kommun verkar ha gjort. Personalchefen Susanne Sandlund berättar att den nya arbetsmetoden bland annat går ut på att visa att de ser medarbetarna, fånga upp de som är sjukskrivna och säkerställa att samtliga chefer har gemensamma rutiner.
Modellen har stöd hos Magnus Svartengren, professor och överläkare vid Arbetsmiljöverket, men ribban får gärna höjas ytterligare. Enligt Svartengren skulle rent teoretiskt så mycket som två tredjedelar av sjukfrånvaron kunna försvinna om alla låg på samma nivå som den grupp företag som presterar bäst. Men då krävs omfattande arbete och inte minst att arbetsgivare är beredda att tänka nytt.
För det handlar inte bara om att ha koll på sjukfrånvaron, vilket de friskaste företagen har. Det handlar lika mycket om att ha högt i tak, jobba med delaktighet, satsa på korta avstånd mellan chefer och medarbetare, tillgodose individuella önskemål om utbildning och främja att de anställda kan byta arbetsuppgifter vid behov.
Här skiljer sig givetvis möjligheterna mellan olika arbetsgivare, men det är farligt att tro att flexibilitet och delaktighet bara fungerar i privat sektor. Genom riktade insatser har exempelvis Torsby kommun i Värmland sänkt sjukfrånvaron från 8,5 procent 2004 till 4,3 procent 2015 – lägst i Sverige. Nyckeln har varit engagemang hos politiker, ledning och chefer.
Det finns alltså ingen ursäkt för Katrineholm att ha dagens nivå av sjukfrånvaro.