Därför kan en biologilärare inte neka eleverna undervisning om evolutionsläran. På samma sätt kan en polis inte vägra att ta emot en misshandelsanmälan med motiveringen att personen förtjänade spö. Personliga preferenser får helt enkelt komma i andra hand och det gäller även barnmorskor.
Förhoppningsvis kommer Nyköpings tingsrätt fram till samma slutsats i den pågående rättegången mellan landstinget Sörmland och en barnmorska. Bakgrunden är att barnmorskan nekades jobb på kvinnokliniken i Eskilstuna och Nyköping eftersom hon inte vill utföra sena aborter. Nu har hon stämt landstinget och hennes ombud hävdar att det handlar om kränkning av samvets- och religionsfriheten.
Detta är helt fel ingång i frågan. Personer som jobbar inom sjukvården måste alltid sätta patienternas behov i första rummet.
Det betyder inte att man ska kunna tvinga någon att gå emot sin etiska eller religiösa övertygelse. Däremot är det rimligt att kräva att den som har skrivit under ett anställningskontrakt utför de arbetsuppgifter som ingår i tjänsten. Den som inte kan tänka sig att medverka vid exempelvis aborter får söka sig till arbetsplatser där sådana inte förekommer. I annat fall kommer många arbetsgivare att få stora problem framöver, när de tvingas anställa personer som kräver skräddarsydda arbetsbeskrivningar.
Det är extra viktigt att inte ge efter för den här sortens påtryckningar vid just abort. Kvinnors rättigheter kan aldrig tas för givna och den enes samvetsfrihet kan bli den andres längre väg till abort. För så fort ett land börjar tumma i lagstiftningen som direkt eller indirekt påverkar aborter riskerar det att försvåra för kvinnor som redan befinner sig i en utsatt situation. Det kan handla om allt från att någon vägrar att ge henne dagen efter-piller till att hon inte blir körd till en kvinnoklinik eller får genomgå aborten senare än nödvändigt.
Dessutom innebär ett införande av samvetsfrihet att lagstiftaren snarare legitimerar abortmotståndarnas världsbild än de abortsökandes, vilket sänder ut fel signaler. Det vore ett stort bakslag för jämställdheten, då kvinnor med små möjligheter att styra över sin reproduktion och hälsa, även har små möjligheter att styra över sina liv.
Därför håller det inte att hänvisa till att det bara är att planera schemat, vilket barnmorskans ombud hävdar (SVT Nyheter Sörmland, 22/9). Dels för att det kan försena aborter. Dels för att man därmed kräver att en enskild medarbetares önskemål vid schemaläggning per automatik ska trumfa kollegornas.
Det går således inte att likställa en abortvägrande barnmorska med att en kontorsanställd vill bära exempelvis slöja eller turban. Om en person motsätter sig vissa arbetsuppgifter har det en direkt inverkan på arbetsprestationen och schemaläggningen, medan accessoarer på sin höjd kan "störa" omgivningen, vilket inte är skäl nog för att neka någon en anställning.
Det är däremot abortvägran om man söker jobb på en kvinnoklinik. Glöm heller inte att det är den abortsökande kvinnan som betalar barnmorskans lön.