Tidigare än många andra hade oljeindustrin kunskap om att utsläpp av växthusgaser skulle leda till ett varmare klimat. Branschens och företagens egna forskare varnade för och redovisade dessa samband under många år. Men i stället för att vara en del av lösningen valde många i branschen att motarbeta forskningen.
I flera artiklar från The Guardian i somras gick det bland annat att läsa om hur stora petroleumbolag som ExxonMobil, Chevron, Shell, BP och andra på olika sätt under årtionden förvillat om och undergrävt rapporter där deras produkter pekats ut som klimatskadliga. Samtidigt satt deras egna forskare och drog just de slutsatser de försökte mörka.
Tydligt är att bolagen inte ville att politiker runt om i världen, men i synnerhet USA, skulle beskatta, dra upp regler och ställa krav på minskade utsläpp som skulle kosta oljeföretagen pengar. Hur de tänkte om de långsiktiga samhällskostnaderna är däremot inte lika klart.
De politiker som förr, och än i dag, lyssnar på oljebranschens lobbyister och förhalar och stoppar nödvändiga klimatreformer har en del att förklara.
Årtionden av utsläpp har följder för klimatet. Och även om de globala utsläppen skulle sjunka drastiskt kommer vissa av dessa konsekvenser bestå. Riskerna för allvarliga bränder i mark och skog blir större. Stormfloder och översvämningar ökar i styrka och frekvens. Det är en verklighet politiker inte kan undgå utan behöver prioritera.
Det handlar bland annat om att hitta sätt att skydda kustnära bostadsområden och viktig infrastruktur från att bit för bit ätas upp av havet. Den typen av utmaningar står sörmländska kustkommunerna Oxelösund, Trosa och Nyköping inför. På en del platser kan skyddsvallar vara nödvändiga. I andra fall gäller det att inte bygga nytt nära vattnet.
Höga vattennivåer kan också vara ett bekymmer vid sjöar. Risken för översvämning vid stora skyfall finns på en flera håll kring Mälaren. I Mariefred och Åkers styckebruk har Strängnäs kommuner bland annat byggt dammar för att hantera sådana vattenmassor. Dagvattensystem kan också behöva anpassas för att kunna ta emot stora mängder vatten. Gamla rör som byggts för en annan tid kan bytas ut när renoveringar ändå sker.
Avslutningsvis: Underhållsfrågan bör uppvärderas i kommunpolitiken. Hålls diken inte fritt från bråte spelar det ingen större roll hur mycket resurser som lagts på att gräva dem.