Unga behöver få tillbaka hoppet om en bättre framtid

Allt färre killar har tilltro till demokratin. Var femte kille (19 procent) tar avstånd från påståendet: ”Demokrati är i alla lägen det bästa systemet för att styra ett samhälle".
Allt färre killar har tilltro till demokratin. Var femte kille (19 procent) tar avstånd från påståendet: ”Demokrati är i alla lägen det bästa systemet för att styra ett samhälle".

Ledare 2 februari 2024 16:06
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Ett minskat politiskt intresse samt tilltro till demokratin samtidigt som fokuset på trygghet, vänner, familj och den egna ekonomin ökar. Så kan resultaten i Ungdomsbarometerns senaste generationsrapport, som bland annat bygger på svar från 15 000 unga mellan 15 och 24 år, sammanfattas.

Det är lätt att känna sig missmodig över svaren. 

Andelen unga som är intresserade av samhällspolitik har minskat från toppnoteringen 50 procent 2018 till 38 procent 2023. De unga ser inga lösningar på de, som de tycker, eskalerande samhällsproblemen. 

Många upplever att politikerna står handfallna och bara ser på när allt blir värre. Fler än hälften, 56 procent, av de svarande tror inte att politikerna kan lösa samhällsproblemen Förtroendet har sjunkit rejält på ett par år.

Tilltron till demokratin som styrelseskick är dock fortfarande stark hos de allra flesta. Men 13 procent av de svarande tar dock helt eller delvis avstånd från påståendet ”Demokrati är i alla lägen det bästa systemet för att styra ett samhälle". Andelen har ökat de senaste åren. 

Även idealismen tycks minska. Allt färre identifierar sig som antirasist, feminist och miljövän.

Klimatet är fortfarande den fråga som anses vara viktigast när de unga tvingas välja en fråga. Men andelen som prioriterar klimatet högst har minskat från 48 till 34 procent sedan 2021.

Unga prioriterar i stället i högre grad frågor som rör ”trygghet, kontroll och materialism”. 

De som upplever livet som tryggt är fortfarande i majoritet (58 procent) men andelen sjunker snabbt. 2022 svarade 69 procent ja på frågan. 

Fler unga vill uppfattas som framgångsrika, självständiga och rika. Fler än hälften (53 procent) anger att tjäna pengar är det viktigaste för dem just nu. 

Viktigast av allt är dock kompisar och familjen. 

Många unga föredrar att vara hemma och har en nära relation med sina föräldrar. Här skiljer sig de som brukar kallas generation Z (födda mellan 1996 och 2010) från tidigare generationer. De är också mer trygghetssökande än tidigare generationer. 

Kombinationen av behovet av trygghet och bristen på framtidstro är en varningssignal att ta på allvar. 

Det här är inte den första generationen som lever i svåra tider. Större delen av 1900-talet präglades av ett ständigt krigshot, två världskrig och ett kallt krig. Den pandemi som vi precis genomlevde var inte på något sätt värre än tidigare. Även lågkonjunkturerna kommer och går. 

Men det många i tidigare generationer hade var ändå en grundmurad tro på att samhället långsamt blev bättre. Det fanns också en utbredd tro på att de själva kunde bidra till en positiv förändring.

Den tron tycks alltså ha försvagats. Att man då vänder sig till det man kan kontrollera och den trygghet som familj, vänner och hemmet kan ge är då inte konstigt. I svåra tider framstår alltid konservatismen och auktoritetstron som extra lockande för många. 

Men att söka sig till hemmets lugna vrå och lyssna på politikernas domedagspredikningar och dygnet bombarderas med negativa budskap på sociala medier är inte ett framgångsrecept för att lösa samhällsproblem. 

För ska samhället bli behövs idéer, visioner, tillit och en obändig tro på att framtiden kommer att bli en bättre plats att leva på. 

Det är tron som alla unga skulle behöva en god dos av och som vi alla behöver hjälpa dem att få. 


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa