Stora delar av det svenska VA-nätet närmar sig slutet av sin tekniska livslängd. Det innebär bland annat att vi kan räkna med fler vattenläckor.
Priset på vatten rusar. Det är en slutsats i branschföreningen Svenskt Vattens senaste rapport om vattentaxor i Sverige. VA-organisationerna har fått ökade kostnader i alla led de senaste åren. Samtidigt står många av dem inför stora investeringsbehov.
De stora taxeökningarna på vatten inleddes redan under 2023, då den genomsnittliga ökningen i Sverige uppgick till 8 procent. Årets ökning är dock nästan dubbelt så hög: 14 procent.
Om prisökningarna kommer att hålla samma takt framöver är svårt att sia om. En del av de senaste årens stora taxeökningar beror på omvärldsfaktorer: inflationen (2022–2023), ränteökningar och höjda elpriser. Nu när räntorna sjunker kan den här delen av VA-organisationernas kostnader komma att stabiliseras.
Men det betyder inte nödvändigtvis att prisökningarna kommer att plana ut. Tvärtom rekommenderar Svenskt Vatten en fördubbling av taxorna till 2040.
Om det blir så återstår att se.
Stora delar av landets VA-nät byggdes under 1950–1970-talen. Nu börjar stora delar av dessa nät nå slutet av sin tekniska livslängd. De behöver därför bytas ut. Samtidigt ställer skärpta miljöregler och klimatförändringarna allt större krav på anläggningarnas funktion och kapacitet.
Enligt Svenskt Vattens investeringsrapport från 2023 kräver detta årligen investeringar på 31 miljarder kronor mellan 2022–2040. Nya beräkningar från Svenskt Vatten tyder dock på att investeringsbehoven är ännu större. På ett år har de sammanlagt gått från cirka 540 miljarder kronor till cirka 600 miljarder kronor fram till 2040.
VA-företagens årliga investeringstakt är betydligt lägre: Cirka 20 miljarder kronor per år. Det har därför skapats en investeringsskuld som växer med mer än 10 miljarder kronor varje år. Och siffrorna tyder att den kommer att öka ännu mer.
Det utökade investeringsbehovet har naturligtvis flera orsaker. Men att skjuta nödvändiga utbyten eller renoveringar framför sig innebär att kostnaderna ökar på sikt.
Det finns dock en positiv faktor i det hela. Det rena vattnet i våra kranar är fortfarande hyfsat prisvärt. Det finns dock stora skillnader i priset mellan kommunerna. För en normalvilla kostar det från 2,5 öre per liter i Fagersta till 13,2 öre i Norrtälje.
Även bland de sörmländska kommunerna finns stora prisskillnader. Billigast är det i Eskilstuna där man i en normalvilla, enligt Svenskt Vatten, betalar 5,2 öre per liter, dyrast i Trosa där man får betala 12,1 öre per liter.
I Strängnäs får man betala 7,3 öre per liter vatten. I Flen är det lite dyrare. Där betalar man 9,2 öre litern.
Att kunna få rent vatten i kranen är något som de flesta av oss tar för givet. Ska vi kunna fortsätta att göra det behöver vi inse att det kommer att kosta.