Vad kommer de mörklägga vid nästa kris?

De sörmländska kommunerna och Region Sörmland levde inte upp till kraven på öppenhet under coronakrisen.

De sörmländska kommunerna och Region Sörmland levde inte upp till kraven på öppenhet under coronakrisen.

Foto: Henrik Holmberg / TT

Ledare2021-06-13 21:07
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Chefer för offentliga verksamheter ska tala sanning. Politiker ska inte hålla ljugande chefstjänstemän om ryggen. Detta borde vara självklart. Men så är det inte. 

I dagarna kom Justitieombudsmannens (JO) granskning av hur de sörmländska kommunerna och Region Sörmland hanterade informationen om coronasmittan för ett år sedan.

Granskningen gäller prövningen av begäran om utlämning av allmän handling i Gnesta, Nyköping, Oxelösund och Trosa. Men den beskriver en process där alla länets kommuner samt Region Sörmland har deltagit. De kom tillsammans överens om att inte lämna ut allmänna handlingar och hittade sedan på ett falskt skäl som grund för avslag.

Den 9 april 2020 begär tidningen ut uppgifter om bland annat antalet smittade i äldreomsorgen. Samma dag mejlar Nyköpings kommundirektör till kollegorna i berörda kommuner och efterlyser ”ett samlat svar” till tidningen, vilket ska tas fram på ett möte mellan kommunernas och regionens kommunikationschefer senare under dagen.

Flens kommunchef frågar om Nyköpings kommunjurist har tittat på tidningens begäran och undrar om dokumentet är att se som allmän handling. Därefter mejlar han ut ett råd från Flens kommunjurist om hur ett avslag ska kunna motiveras.

Efter mötet mellan kommunikationscheferna mejlar Region Sörmlands kommunikationsdirektör till regiondirektören en mötessammanfattning i punktform: ”Det vi kom fram till: 1. Dagens mediebegäran – ska svaras på onsdag (skjuta det framför oss) […] 5. Respektive kommunikationschef ska kommunicera detta med sin kommunchef”.

När sedan kommun efter kommun meddelar avslag på tidningens begäran – alltså även Eskilstuna, Flen och Strängnäs – är det som ett resultat av den gemensamma överenskommelsen och till stor del på samma grunder. Uppgifterna finns inte hos kommunerna och kan inte tas fram ”med rutinbetonade åtgärder” heter det hos de flesta – den avslagsgrund som togs fram av Flens kommunjurist och som kommunikationsdirektörerna i Sörmlands kommuner och regionen sedan enas om.

Påståendet var i sig falskt. Uppgifterna fanns hos kommunerna.

Detta är inte bara samordning av beslut. Kommunerna och regionen agerade som om de vore delar i en och samma organisation, vilket är motsatsen till den självständiga sekretessprövning som de ska göra.

Men trots att allt finns svart på vitt fortsätter nekandet. ”Vi har hela tiden hävdat att vi aldrig deltagit i någon samordning, vilket också Justitieombudsmannens granskning nu ger stöd för”, skriver Katrineholms kommundirektör Sari Eriksson i ett pressmeddelande

Detta är vilseledande. JO granskar inte Katrineholm specifikt, eftersom den begäran av utlämnande av allmän handling som bifogades JO-anmälan inte gäller just Katrineholm. Kommunens deltagande i samordningen är däremot högst sannolikt. Det framgår dels av ovanstående, dels av mejl från Oxelösunds kommunchef till de andra kommuncheferna, däribland Sari Eriksson, som säger att de redan 8 april kommit överens om att behandla tidningens förfrågan "lika".

”Fel har säkert begåtts och de som känner sig träffade får lära av det. Jag kan bara konstatera att inget har med Eskilstuna att göra”, säger kommunstyrelsens ordförande Jimmy Jansson (S) till tidningen.

Jo, det har i högsta grad med Eskilstuna att göra. Kommunens företrädare fanns med i mejlkorrespondensen, de deltog i mötena och i samordningen.

JO skriver att utredningen ger en bild av att kommunerna och regionen drog upp gemensamma riktlinjer som gick ut på att inga uppgifter skulle lämnas ut, slår fast att diskussionerna i kommunkretsen var olämpliga och att vissa uttalanden i mejlen visar bristande förståelse för den grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna handlingar.

I slutet har JO detta resonemang: ”Det finns en risk för en kvarstående misstro mot kommunerna och regionen. Detta är allvarligt och något som kommunerna och regionen behöver förhålla sig till.”

Så är det. Men kommunerna och regionen gör inget för att undanröja denna misstro. Eftersom de ansvariga inte anser att de har gjort något fel, måste det betyda att de avser göra samma sak igen. Samordna en mörkläggning men kanske dölja den bättre nästa gång. Invånarna i Sörmland har goda skäl att vara oroliga.