Det är inte särskilt konstigt. Ingen gruppering har fel. De pratar bara om olika saker.
Medan den ena är inriktad på det medicinska, med hälsa och sjukdomar i fokus, betonar den andra utseendefixering, kroppshets, självkänsla och att alla duger som de är. Trots att det inte finns någon motsättning mellan dessa synsätt.
"Din dotters kropp är inte ett problem, men din blick med vilken du tittar på henne är det" skriver journalisten Karin Kajjan Andersson, som svar till en pappa vars nioåriga dotter lider av fetma.
Frågan är om hon verkligen menar allvar. Rent fysiskt är givetvis ingen människa ett problem. Däremot kan kroppens hälsotillstånd vara problematiskt, till och med kritiskt. Men medan det inte finns på kartan att strunta i att söka läkarhjälp för cancersjuka barn, med motiveringen att de duger som de är och är lika älskade oavsett sjukdom, höjs inställningen ibland till ideal när det handlar om vikt.
Det är sannolikt en bidragande orsak till att var femte tioåring i Sverige är överviktig och att cirka tre procent lider av fetma. Något som i regel inte försvinner av sig självt.
Fyra av fem överviktiga barn är det även tio år senare, om de inte har fått hjälp. Då inleds ett vuxenliv med ökad belastningen på lederna och ökad risk att få en rad sjukdomar, som astma, högt blodtryck, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Dessutom är medellivslängden kortare än för normalviktiga och kvinnors fertilitet påverkas.
Kan man, med den vetskapen, hävda att man inte bör diskutera vikt med barn? Frågan är väl snarare hur man gör det på rätt sätt?
Och här har debattörerna många poänger. För lösningen är givetvis inte att kommentera andra människors vikt, pika ett överviktigt barn eller säga att en nioåring inte passar i badkläder. Inte heller att sucka över egna celluliter och gäddhäng eller gnälla över att man själv behöver banta för att se bra ut till sommaren.
Då blir vikt en utseendefråga, vilket gör massa skada och ingen nytta. Vem som är snyggast i tv-rutan eller på beachen är oväsentligt.
Självklart ska hälsan och hur man bör äta och träna för att må bra vara i fokus. Inte Facebook-bilderna.
Därför borde det inte vara konstigare att försöka förmedla goda kost- och motionsvanor till barnen än att lära dem att akta sig i trafiken, använda solskydd på stranden och borsta tänderna på kvällen. Uppmaningarna handlar inte om att någon blir ful av att bli påkörd, sönderbränd eller av att få tänderna fulla av hål, utan om att det är bättre att gå in i vuxenlivet utan trafikskador, tandproblem och förhöjd risk för hudcancer.
Samma sak gäller övervikt och fetma.