VĂ€gen till Nato, med avstickare till Harpsund

Boris Johnson hos Magdalena Andersson pĂ„ Harpsund. En ny politisk deklaration om ett militĂ€rt samarbete som pĂ„gĂ„tt ganska lĂ€nge. Den Ă€r Ă€gnad att vara skyddande mot Moskva – under Finlands, Sveriges och Natos beslutsprocesser.

Boris Johnson hos Magdalena Andersson pĂ„ Harpsund. En ny politisk deklaration om ett militĂ€rt samarbete som pĂ„gĂ„tt ganska lĂ€nge. Den Ă€r Ă€gnad att vara skyddande mot Moskva – under Finlands, Sveriges och Natos beslutsprocesser.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledare2022-05-12 08:30
Detta Àr en ledare. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

BÄde Finland och Sverige stÄr nu inför beslut om att bli fullvÀrdiga Natomedlemmar. Viktiga avgöranden i partier och riksdagar Àr pÄ vÀg de nÀrmaste veckorna, rentav de nÀrmaste dagarna.

Att det skyndas beror pÄ att omgivningen i norra och östra Europa blivit avsevÀrt mer farlig, med ryskt angreppskrig mot Ukraina och risker för putinistisk aggression i fler riktningar.

Den brittiske premiÀrministern Boris Johnsons besök pÄ Harpsund, med fortsatt resa till Finland, Àr en del av det som görs för att Ànnu mer tydliggöra att stora NatolÀnder kan vÀntas hÄlla skyddande hÀnder över Finland och Sverige. Inte först sedan deras medlemskap godkÀnts i alla de 30 tidigare NatolÀndernas parlament, utan Àven under tiden fram till formellt intrÀde.

Besök i USA av Finlands president och Sveriges utrikesminister har haft samma syfte, liksom att bÄda statsministrarna, frÄn Sverige och Finland, tillsammans var gÀster hos den samlade tyska regeringen.

Boris Johnson och Magdalena Andersson undertecknade pÄ Harpsund en politisk deklaration om ömsesidig hjÀlp, vid katastrofer eller angrepp. Det senare Àr vad markeringen frÀmst handlar om. NÄgot liknande skrevs ocksÄ pÄ i Helsingfors under onsdagen.

NÀra försvarssamarbete mellan Storbritannien och Sverige Àr inget nytt, det pÄgÄr utveckling av vapen och förberedelser för gemensamma militÀra insatser. Detta har en förhistoria, Ànda sedan tidigt 1950-tal, med pÄ den tiden strÀngt hemlighÄllna samverkansplaner och samarbete om signalspaning och annan underrÀttelseverksamhet. Denna samverkan har, liksom fördjupat samarbete med USA, utvecklats mycket med början under ObamaÄren, efter att rysk vÄldsanvÀndning mot Ukraina inletts 2014.

De politiska deklarationer som, i ett lÀge med pÄgÄende krig i nÀromrÄdet, ska visa pÄ ett skyddande paraply över beslutsprocessen blir ofrÄnkomligen vaga i detalj, men politiskt sÄ mycket mer skarpa. Natos formella sÀkerhetsgarantier och deltagandet i Natos samordnade militÀra ledning förutsÀtter parlaments- och kongressbeslut i alla deltagande lÀnder.

Vare sig Boris Johnson eller Joe Biden kan pÄ egen hand ta in nya lÀnder i alliansen, eller verbalt lÀgga sig i finlÀndsk eller svensk beslutsprocess. Detta mÀrktes i hur orden valdes pÄ Harpsund under onsdagen.

Mot Moskva var markeringen Ă€ndĂ„ tydlig. Den Ă€r Ă€gnad att förebygga att en rysk upptrappning, som vidgar konflikten, tar formen av aggression mot lĂ€nder i den vĂ€stliga gemenskapen, medan de Ă€nnu inte formellt blivit en del i Nato – och Ă€nnu inte lika entydigt finns under kĂ€rnvapenparaplyet.

SÀkerhet för Sverige kan inte finnas om inte vÄra grannlÀnder, dÀribland de i Baltikum, ocksÄ har sÀkerhet, genom nÀra försvarssamarbete med andra demokratier. Med en stor, opÄlitlig och uppenbart aggressiv nÀra granne i öster behövs en samverkan för att skydda inte bara de stora utan ocksÄ de smÄ.

Finland och Sverige har en del i detta, och bör för egen och för andras skull delta med beslutsrÀtt och sÀkerhetsgarantier i den enda allians som kan vara nÄgot skydd.