Vi vet vilken typ av mat vi helst ska äta för att minska ohälsan. Men vi väljer ändå inte alltid rätt.
2014 infördes en möjlighet för sörmlänningar att boka in ett hälsosamtal på vårdcentralen när de fyller 40, 50 och 60 år. Men från och med i år har denna möjlighet begränsats till att enbart gälla 50-åringarna, rapporterar P4 Sörmland (3/3).
I reportaget intervjuas en besviken nybliven 60-åring som känner sig snuvad på sin undersökning. Det är ju bra om eventuella sjukdomar kan upptäckas så tidigt som möjligt, menar hon.
Och det är det naturligtvis. Ännu bättre är om de kan förebyggas helt och hållet. Den billigaste sjukvården är den som inte behöver utföras.
Målen med regionens hälsoundersökningar har också varit att förbättra sörmlänningars hälsa och förebygga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes.
Det finns alltid individer vars allvarliga sjukdom diagnosticeras via den här typen av hälsosamtal. Men när ett samhälle ska bestämma om en viss åtgärd kan man inte utgå från individen. I stället måste man undersöka var det får för resultat i stora populationer.
Och då pekar forskningen på att den här typen av allmänna hälsosamtal bland friska personer har liten eller obefintlig effekt.
Organisationen Cochrane har exempelvis analyserat resultaten av elva studier som omfattade drygt 230 000 personer. I studierna ingick både personer som erbjudits hälsokontroller och de som inte fått dem.
När resultaten från studierna sammanställdes fann man med en hög grad av säkerhet, att systematiska erbjudanden om hälsokontroller ytterst sannolikt inte kommer att vara till någon nytta. De kan tvärtom bidra till onödiga tester och behandlingar.
Cochrane fann också att hälsokontrollerna, med mycket säkra belägg, har liten eller ingen effekt på risken att avlida. Man fann också att kontrollerna har liten eller ingen effekt på hjärtsjukdomar (mycket säkra belägg) och troligen liten eller ingen effekt på stroke (måttligt säkra belägg).
Att det finns en risk att undersökningar av många friska personer kan leda till överdiagnosticering och överbehandlingar är väl känt sedan tidigare. Det är därför man exempelvis inte rekommenderar screeningprogram för alla cancersorter. Risken är att screeningen gör mer skada än nytta överväger.
Där med inte sagt att allt förebyggande arbete inom vården är av ondo, tvärtom. Det finns mycket som är bra och som fungerar. Det finns screeningprogram som är tillräckligt träffsäkra för att nyttan ska överväga nackdelarna. Personalen på vårdcentralerna brukar dessutom vara duktiga på att identifiera vilka patienter som befinner sig i riskzonen för sjukdom. I denna grupp finns det anledning att gå vidare med en allmän hälsoundersökning. I vissa patientgrupper, exempelvis bland diabetespatienter, är regelbundna förebyggande kontroller nödvändiga. Det finns kända riskfaktorer för annan sjukdom. Kan man förebygga dessa eller diagnosticera annan sjukdom i ett tidigt skede har man mycket att vinna.
Men då måste det finnas kapacitet inom vården att utföra dessa undersökningar. Man måste aktivt välja att prioritera dessa patienter.
Vi vet också att vi behöver röra oss och träna mer. Ändå tar det emot för många att masa sig till gymmet.
Det finns stora hälsomässiga skillnader mellan olika grupper i samhället. I befolkningen har män med förgymnasial utbildning och låga inkomster den sämsta hälsan. Det här är en befolkningsgrupp som tenderar att undvika vården i största möjliga mån.
De allmänna hälsokontrollerna riktar sig till personer som fyller jämt och som själva bokar in en tid. I den här gruppen kommer det att finnas gott om personer som är friska, som redan är bra på att jobba förebyggande för en bättre hälsa. Det är de som är mest måna att kolla att de faktiskt mår lika bra som de känner sig. Männen som mest skulle ha mest nytta av kontrollen lär inte dyka upp.
De flesta av oss vet dessutom vad som krävs för att leva mer hälsosamt och minska risken för flera sjukdomar. Det är inte svårt att hitta kostrekommendationer. De flesta har någon gång hört att exempelvis grönsaker, baljväxter, frukt, nötter, fisk är mat som minskar risken för ohälsa. Vi vet att rökning är farligt att vi ska dra ned på alkoholkonsumtionen. Att vi behöver röra oss mer.
Problemet är inte kunskapen, utan att omsätta den i handling. Det råder sällan ett enskilt hälsosamtal bot på.
Sjukvårdens och särskilt primärvårdens resurser är begränsade. För varje timme man ägna åt att försäkra en frisk patient att den är frisk har man en timme mindre att ägna åt redan sjuka patienter eller åt dem som verkligen befinner sig i farozonen för ohälsa.
I hälso- och sjukvårdslagen slås det fast att: ”den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården". I det perspektivet är det märkligt att man inte redan slopat hälsokontrollerna för alla i Region Sörmland.