Sedan Skolverket både meddelat och backat ifrån att bland annat antiken ska strykas från grundskolans läroplan, har historieämnet fått en renässans i den allmänna debatten. Och det är bra.
Inte bara för att historiekunskaper är viktiga för att förstå både nutid och dåtid, och kunna sätta sig själv i ett större sammanhang. Utan även eftersom det har blivit uppenbart att lärarna förväntas lära ut många olika moment på kort tid.
Svenska elever är garanterade 145 timmar historia i mellan- och högstadiet. Därutöver tillkommer 105 timmar som fördelas fritt mellan de fyra SO-ämnena, samt 200 SO-timmar i lågstadiet. Om historia får en fjärdedel av den friare tiden blir det totalt 221 historietimmar på nio år.
Det kan jämföras med att eleverna under samma period ska ha 230 timmar bild, 230 timmar musik, 330 timmar slöjd och 177 timmar elevens val. Inget av dessa ämnen ger kunskaper som på något sätt är av ondo, men eftersom svenska grundskoleelever bara har 6 890 timmars undervisning måste kunskaper i ett ämne alltid ställas mot kunskaper i andra. Det betyder att det inte bara är vettigt, utan nödvändigt, att väga undervisningstid i exempelvis bild, slöjd och musik, mot undervisningstid i teoretiska ämnen som historia, engelska och fysik.
Därmed inte sagt att grundskolan bör bli helt fri från praktiska och estetiska ämnen. Men om kunskapsresultaten ska kunna höjas är det nödvändigt att prioritera, vilket både innebär att välja till och att välja bort, och då är det inte självklart att exempelvis bild ska ha mer tid än kemi. Framför allt inte eftersom delar av den estetiska undervisningen kan ersättas av en utbyggnad av den kommunala kulturskolan, där eleverna får förkovra sig i exempelvis sång, måleri, teater och sömnad.
Dåligt förslag? Jag erkänner gärna att det inte går att säga precis vad dagens barn kommer att ha nytta av i framtiden.
Kan vi därför åtminstone enas om att skolan aldrig kommer att kunna lära ut allt som någon gång kan vara bra att kunna? Och att de knappa 7 000 grundskoletimmarna måste användas för att ge eleverna bästa möjliga framtidsutsikter?