Skolan ska kompensera för de olika förutsättningar barn föds med eller in i. Att Skolverket nu varnar för att föräldrars socioekonomiska bakgrund och utbildning spelar allt större roll för elevernas kunskapsresultat är därför allvarligt. Skolans betydelse för människors förutsättningar att lyfta sig ur socialt svåra livssituationer ska inte underskattas. Det är en väg till vidareutbildning och jobb, och i förlängningen att klara sig på egen hand. När skolan inte lyckas kompensera för barnens bakgrund riskerar de låsas in i de sammanhang de är födda in i och i stället för att deras frihet växer, kan den krympa.
På debattplats i Dagens Nyheter redogör Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket, för slutsatserna myndigheten dragit i sin senaste rapport om läget i svenska skolor. Och det är inte beckmörkt. Sveriges elevers kunskaper står i internationella jämförelser sig i stort väl. Men den försvagade kompensatoriska förmågan får inte bita sig fast.
För att motverka utvecklingen föreslår Skolverket en rad åtgärder. En handlar om att göra om många små statsbidrag till kommunernas skolor till några färre men större pengapåsar Det vore en välgärning, särskilt för mindre kommuner som inte har samma resurser som större att lägga tid på bidragsansökningar. Mer pengar till högkvalitativa läromedel kan också göra nytta.
Den viktigaste resursen i skolan är personalen – lärare och rektorer. Skolverket konstaterar att tillgången till behöriga lärare varierar stort mellan skolor. Erfarna och behöriga lärare är vanligare på skolor i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar. De är färre i de skolor där de sociala problemen är större. Det är också här som omsättningen på rektorer är högre. Det är mönster som behöver brytas. Risken är annars att segregerande krafter förstärks och skolornas förutsättningar att kompensera för elevernas bakgrund försämras.
Bra lärare är viktiga. Men rektorernas betydelse ska inte heller underskattas. Byts skolledningen ofta ut innebär det att den kontinuitet och uppföljning lärarna (och i förlängningen eleverna) behöver slår mot kvaliteten i skolan. Skolornas ägare, kommuner eller friskolor, behöver verka för att rektorer ska kunna fokusera på rätt saker. Mindre onödig administration och mer arbete för en bättre arbetsplats för lärarna.
Det skulle stärka attraktiviteten för läraryrket. Men också förbättra skolors förmåga att motstå föräldrars eller andra intressens påtryckningar att exempelvis sätta högre betyg på eleverna än de förtjänat. Det är inte hela lösningen för skolan. Inte heller görs det i en handvändning. Men det är steg i rätt riktning.