Varför har de kommunala skolorna i Strängnäs så låg måluppfyllelse? Sedan årsskiftet är det många som ställt frågor om orsakerna i åsikts- och nyhetsartiklar.
Svaren på frågorna lyser med sin frånvaro.
Men faktum kvarstår: på nio år har andelen elever med gymnasiebehörighet till yrkesprogram minskat med 10 procent. Enligt Skolverket var 91,5 procent av eleverna i Strängnäs kommun behöriga till yrkesprogram läsåret 2012/2013. Knappt ett decennium senare, läsåret 2021/2022 var 81,9 procent av eleverna behöriga. Tar man bort de fristående skolorna är statistiken ännu mer nedslående. Endast 72,2 procent av eleverna var behöriga.
Kommunen har visserligen försökt att vända utvecklingen, men åtgärderna har inte varit tillräckligt effektiva. Resultaten har uteblivit.
Det påpekar både oppositionen och nu senast revisorer från revisions- och rådgivningsföretaget EY, som på uppdrag av kommunrevisorerna granskat det systematiska kvalitetsarbetet i grundskolan.
EY konstaterar i sin rapport att barn- och utbildningsnämnden inte säkerställer ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete. De åtgärder som vidtagits har inte haft tillräcklig effekt.
Så är vi tillbaka där vi började: de kommunala skolorna har problem.
Men än så länge har ingen lyckats förklara vad som orsakar dem: I en replik på en debattartikel skriver utbildnings- och skolchefen i Strängnäs kommun Tony Lööw: ”Att elever inte når målen i alla ämnen betyder inte att de inte har mött lärare och andra medarbetare som gjort allt i sin makt för att stimulera, utmana och stötta dem i deras lärprocesser. Orsaksanalysen pekar på betydligt mer komplexa sammanhang, där undervisning och stöd självklart påverkar, men där andra faktorer kan ha en ännu större påverkan.”
Vilka dessa faktorer är förklarar han inte.
Men efter år av sjunkande resultat borde både politiker och företrädare för förvaltningen kunna förklara vad som orsakar de kommunala skolornas problem i några få enkla meningar och berätta hur de ska åtgärdas.
Men än så länge finns inte en klar och tydlig bild. Styret (S+M) menar att problemen härrör sig från en betydande segregation inom skolväsendet – något som oppositionen motbevisar. Strängnäs är dessutom en ovanligt välmående kommun. Enligt Boverkets segregationsbarometer finns inga bostadsområden med stora socioekonomiska utmaningar.
Inte heller oppositionen verkar ha en klar bild av var skon klämmer, även om de vill satsa mer pengar på skolan för att lösa problemen.
Mer pengar lär behövas. Men de löser inte per automatik problemen. Så länge ingen kan sammanfatta vad det är som felas i de kommunala skolorna i några enkla punkter riskerar ökade resurser att gå till åtgärder som inte löser de egentliga problemen.