Så trillade utredningen av Sveriges medicinska åldersbedömningar ner förra veckan. Någon sågning var det inte riktigt. Men det saknades inte kritik.

I asylprocessen är identitet en viktig sak. När människor söker asyl ska de kunna visa vilka de är, allra helst uppvisa hemlandspass. Men ibland saknas sådana identitetshandlingar. Det kan vara sökande som förlorat dem under flykten. En del kan inte heller få ut några nya dokument på grund av att det är för dyrt eller att det är hemlandets regim de flyr. Många är också ensamkommande barn.

I en sådan situation kan medicinsk åldersbedömning vara till nytta. Men då måste metoderna hålla hög standard. De gör de inte i Sverige.

Även om utredningen är mild i sin kritik av Rättsmedicinalverkets (RMV) metodval finns det intressanta saker i den som bör lyftas.

Utredarna konstaterar det som fler behöver erkänna när frågan debatteras: det finns ingen perfekt metod för åldersbedömning. De som säger något annat har helt enkelt fel. Varje sätt att fastställa ålder har brister. Bland annat finns det länder som använder metoder där risken att felbedöma barn som vuxna är lägre än den RMV använder. Samtidigt innebär det en högre sannolikhet att felbedöma vuxna som barn.

En inte obetydlig kritik kommer från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Det handlar om den del av metoden där knäet undersöks med en magnetkamera för att se om det vuxit klart eller ej. Myndigheten har dragit slutsatsen att det vetenskapliga underlaget för denna knämetod är otillräckligt. De magnetröntgenmetoder som används i studierna som ligger till grund för den svenska bedömningsmodellen är av olika sort. Resultaten i dem kan därför inte slås samman på det viset RMV gjort. 

Utredningen drar därför slutsatsen att det finns en diskussion inom vetenskapsvärlden just huruvida detta är lämpligt eller ej. Därför bör också RMV vara noggrannare i att redovisa metodens statistiska osäkerheter och felmarginaler. Utredningen menar att det som gjorts i dag är otillräckligt och att RMV bör sammanställa detta. Det är ingen dålig idé. Migrationsverket och migrationsdomstolarna skulle på sådant vis se vad underlaget från RMV är värt.

Det är dessa undersökningar som legat som grund för att tusentals unga har skrivits upp i ålder. Och säkert fått försämrade förutsättningar för att få det skydd de behöver.

Tillsammans med de stora problem med bedömningarna som Svenska Dagbladet avslöjade 2017 visar utredningen att det finns skäl för många att tänka om i frågan. Den medicinska åldersbedömningen kan bytas mot andra metoder eller helt skrotas. Ska den användas i sitt befintliga skick bör den inte väga så tungt som den gör nu. 

Avslutningsvis bör politiker som i flera år kallat ensamkommande unga för "vuxna män" vara självkritiska.