Fem viktiga slutsatser om valresultatet

Skilda världar. Jublet steg hos Vänsterpartiet under valvakan, medan det avtog hos Sverigedemokraterna.

Skilda världar. Jublet steg hos Vänsterpartiet under valvakan, medan det avtog hos Sverigedemokraterna.

Foto: Pontus Lundahl, Mickan Mörk/TT

Ledare2024-06-10 19:05
Detta är en ledare. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Inget parti åkte ut ur EU-parlamentet. SD backar för första gången i ett val, Miljöpartiet blev tredje största parti, Vänsterpartiet knep ett extra mandat och valdeltagandet sjönk.

Det är fem slutsatser som går att dra av det preliminära resultatet i EU-valet.

Innan valet pekade opinionsundersökningarna ut tre partier: L, KD och C som låg i farozonen att åka ut ur parlamentet. Men alla tre klarade sig – om än med varierande framgång. 

Liberalerna hamnade närmast gränsen med 4,4 procent. Jämfört med förra valets 4,1 procent har partiet ändå gått marginellt framåt. Men för Liberalerna, som beskriver sig själva som Sveriges mest EU-vänliga, är den lilla framgången ändå inte mycket att hurra för. Mest av allt kan liberalerna pusta ut av lättnad. 

Kristdemokraterna klarade sig synbart bättre med 5,7 procent av rösterna. Men resultatet måste ändå ses som en svidande besvikelse jämfört med de 8,6 procent som KD fick i valet 2019. KD är också det enda partiet som tappar ett mandat. Det lär inte falla i god jord i partiets interna debatt och det kommer att kasta ytterligare en skugga över partiledaren Ebba Buschs ledarskap. 

Centerpartiet får 7,3 procent av rösterna. Det är visserligen en kännbar minskning sedan förra valet – då C fick 10,8 procent. Men partiet behåller sina två mandat i parlamentet. Inom C kan man, i likhet med L, därför andas ut – även om valresultatet, precis som i KD, lär leda till en skarp intern debatt. C-ledaren Muharrem Demirok får ytterligare en utmaning att hantera. 

Vänsterpartiet har dock all anledning att jubla. Om man ska kalla det en Jonas Sjöstedt-effekt eller inte är för tidigt att säga, men partiet går kraftigt framåt. Från 6,8 procent i 2019 års val till 11 procent i årets val. Därmed kniper partiet det mandat som KD förlorat och V skickar två representanter till Bryssel. 

Hos Sverigedemokraterna tog dock jublet slut under kvällen. För första gången sedan partiet tog plats i riksdagen och EU-parlamentet minskar väljarnas stöd.  SD går från 15,3 procent i förra valet till 13,2 i söndagens val. SD behåller visserligen sina tre mandat i EU-parlamentet. Men besvikelsen var ändå påtaglig under valvakan. ”Vi kommer att behöva fundera över varför vi inte växer, utan varför vi bara behåller våra tre mandat, sade SD-ledaren Jimmy Åkesson under ett tal på vakan. Frågan som återstår att besvara är om det i första hand var partiets politik eller avslöjandet om partiets trollfabriker som bidrog till resultatet. 

Hos Miljöpartiet ökade däremot jublet under kvällen, när det stod klart att MP blir det tredje största partiet i valet. MP gick från 11,5 procent av rösterna 2019 till 13,8 procent i årets val. Partiet behåller sina tre mandat. MP:s hjärtefråga, klimatet, är uppenbart en fråga som engagerar många väljare.

Även Moderaterna firade under natten, när det stod klart att M blir det är näst största svenska partiet i parlamentet med 17, 6 procent av rösterna. Det är en liten ökning från 2019, då partiet fick 16,8 procent. M behåller sina fyra mandat. 

Socialdemokraterna blev åter det största partiet med 24,9 procent av rösterna. Det är en ökning från förra valet då S hamnade på 23,5 procent. Med tanke på att S valbudskap var mer än luddigt och inte fokuserade på sakfrågor var denna framgång inte helt självklar. Men partiet skickar åter fem representanter till Bryssel.

När valet ska utvärderas finns det dock en fråga som samtliga partier behöver studera extra noga: Valdeltagandet. Enligt de preliminära resultaten uppgick det bara till 50,7 procent. Endast hälften av de svenska väljarna tyckte alltså valet var så viktigt att de röstade. Det är dessutom en nedgång sedan förra valet då 55 procent av väljarna röstade. Vill man säga något snällt kan man säga att vi blivit mer europeiska. Valdeltagandet i samtliga EU-länder hamnar preliminärt på 51 procent. Men ett sjunkande valdeltagande i en tid då allt fler svenskar ställer sig positiva till EU är ändå oroväckande.