I stället för att själva uppfinna hjulet bör kommunens politiker och tjänstemän lära av andra. Här kan Landskrona i Skåne och Sollentuna i Stockholm fungera som vägledning – två kommuner med olika utgångslägen som på rätt kort tid har lyckats höja slutbetygen rejält.
Det viktigaste, som företrädare för båda kommunerna framhåller, är att de bestämde sig. Det är enkelt att säga, men den som verkligen vill förbättra kan inte nöja sig med tomma slogans, utan måste renodla målen – vad är vårt huvuduppdrag? – och förstå varför man ska ha bra skolor. Inte bara i teorin, utan i praktiken.
I Landskrona handlade det bland annat om att införa ett tydligt fokus på kunskap och ordning och reda, regelbundet kontrollera varje elevs prestationer och skapa en kultur av höga förväntningar.
Ungefär samma sak sjösattes i Sollentuna, där man 2008 minskade antalet mål till tre: Alla elever ska ha godkända betyg i samtliga ämnen, kommunen ska ha Sveriges högsta meritvärden i årskurs nio och alla skolor ska vara trygga, utan mobbning. Dessutom började man fokusera på output – alltså kvalitet och resultat – i stället för input, det vill säga resurser, och slutade bemöta elever från socioekonomiskt svaga hem med en ”ta hand om”-mentalitet.
Vidare beskriver båda kommunerna hur de har satsat på rektorer och lärare, exempelvis med karriärtjänster, och i Sollentuna finns även lärare som fungerar som coacher och skolutvecklare.
Om Vingåkers kommun menar allvar med kommunstyrelsens ordförande Anneli Bengtssons (S) uttalande – ”det är skolan som är nummer ett för oss” – är det i Landskronas och Sollentunas fotspår man bör vandra. Ett första steg är punktinsatser med siktet inställt på att eleverna som började sexan för drygt en månad sedan ska ligga på rikssnittet när de går ut nian.
Långsiktigt bör man ha samma mål som Sollentuna och samma inställning till ordning och reda som Landskrona.
Det kan även vara värt att blicka mot Järfälla i Stockholm, som i början av 2000-talet bad Internationella Engelska Skolan, IES, att ta över en stökig skola med låga betyg. Cirka tio år senare var skolan den bäst presterande i kommunen och IES, som även finns i Eskilstuna, har höga resultat och långa köer i hela landet.
Därför är det bra att Vingåker har sagt ja till stöd från Skolverket, som tillsammans med Uppsala universitet ska hjälpa kommunen att vända resultaten.
Men det betyder inte att ansvaret för skolan vilar på någon annan än Vingåkers kommun. Som Torkild Strandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Landskrona, skriver i Svenska Dagbladet, kan vi ”inte skylla våra dåliga skolresultat på staten. Det är kommunernas eget ansvar att genomföra reformer och bygga en skola med kunskapsfokus”. (14/12-2013)
Det är dags att samtliga 290 kommuner inser det.