Högsta domstolens klargörande om meddelarskyddets gränser är både glädjande och oerhört viktigt.
Gästkrönika
Vårdpersonal har rätt att larma om allvarliga missförhållanden. Det gäller även om de är anställda hos en privat vårdgivare. Det slog Högsta domstolen fast i en vägledande dom den 20 november.
Bakgrunden till fallet som vandrat i rättssystemet under de senaste åren är att vårdbiträdet Stine Christophersen, som arbetade på ett av företaget Attendos särskilda boenden för äldre, under pandemin våren 2020 gick ut i media och berättade om hur hennes arbetsplats såg ut som ett slagfält.
Christophersen larmade om hur gamla människor dog som flugor: “När man upptäcker att en boende är smittad vet man ju att alla på den avdelningen ännu inte är smittade. Ändå låter man den smittade bo kvar och bara stänger dörren om hela avdelningen. Två veckor senare är alla smittade. Vid ett tillfälle hade de boende dött så tätt att jag och en kollega rullade ut tre personer på rad. (Expressen 28/5 2020).
Efter att hon visselblåst offentligt blev Stine Christophersen kallad till Attendos huvudkontor och fick en skriftlig varning för att hon ansågs ha agerat illojalt. Detta trots att man enligt lag som anställd inom offentlig verksamhet eller privat offentligt finansierad vård, skola eller omsorg har rätt att uttala sig i media utan att riskera bestraffning.
Inom offentlig sektor gäller grundlagsfäst meddelarskydd. För privatanställda finns lagen om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter, vilken står över den lojalitetsplikt som annars gäller.
Anställda inom offentligt finansierad välfärdsverksamhet har rätt att öppet yttra sig om både positiva och negativa saker. Man har rätt att muntligt lämna sekretessbelagda uppgifter (med undantag för exempelvis personuppgifter) och arbetsgivaren är enligt lag förbjuden att både tysta sin personal och försöka efterforska vem uppgifterna kommer från.
De chefer på Attendo som gav Stine Christophersen en varning begick med andra ord ett brott mot lagen om meddelarskydd. Något de blivit fällda för i både tingsrätt och hovrätt – en dom HD nu fastställer.
Det är första gången Högsta domstolen tar upp ett liknande fall och utslaget är därför både glädjande och oerhört viktigt.
Rätten till meddelarskydd inom vård, skola och omsorg, även sådan som drivs av en privat huvudman, handlar om de anställdas arbetsmiljö, men framförallt om elever, patienter och boendes trygghet.
Allvarliga missförhållanden ska aldrig kunna mörkas ned och gömmas undan med argument om affärshemligheter eller lojalitetsplikt. Samma regler och samma skydd måste gälla all verksamhet som bekostas av skattebetalarna och är en del av vår gemensamt bekostade välfärd.
Rätten till meddelarskydd inom vård, skola och omsorg, även sådan som drivs av en privat huvudman, handlar om de anställdas arbetsmiljö, men framförallt om elever, patienter och boendes trygghet.
“Jag är stolt för att jag stod på mig. Det här kommer betyda jättemycket för folk som visselblåser i framtiden”, sade Stine Christophersen i samband med att HD-domen meddelades (DN 20/11).
Det har hon alldeles rätt i. Domen är en viktig markering för alla – vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, läkare, lärare – som upptäcker allvarliga fel och brister och inte får gehör internt. Det är både tillåtet och rimligt att gå ut offentligt och larma.
Det är också en signal till Attendo och alla andra arbetsgivare inom vård, skola och omsorg, att de inte har rätt att straffa medarbetare som uppmärksammar och säger ifrån. Tack HD för det klargörandet.
Malin Lernfelt är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån