Utbildningsminister Johan Pehrson (L) tar emot betänkandet "Fler vägar till arbetslivet" av den särskilda utredaren Joanna Giota.
Gästkrönika
Skolan ska vara en plats där alla elever får möjlighet att utvecklas och hitta vägen vidare i livet. För vissa innebär det att förbereda sig för akademiska studier, men för andra handlar det om att få den praktiska kunskap och de färdigheter som krävs för att lyckas på arbetsmarknaden.
Tyvärr har denna förståelse länge brustit, och skolan har därför stängt dörrarna för de elever som inte passar in i politikernas drömmar om att alla passar att gå på universitet. För att alla unga ska kunna nå sin fulla potential behöver vi fler vägar in i gymnasiet, inte bara för de akademiskt starka, utan för alla.
När betänkandet Fler vägar till arbetslivet nyligen överlämnades till utbildningsminister Johan Pehrson (L) var det med en förhoppning om att den ensidiga utbildningsmodellen nu kan skrotas. Framför allt genom utredningens förslag att gymnasieskolans yrkesprogram ska vara treåriga, men fokusera betydligt mer på praktiska kunskaper, i stället för teoretiska.
Utslagningen i den svenska skolan är en av de största utmaningarna samhället står inför. Varje år går tusentals elever ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. I våras var det hela 16 procent. 20 000 elever som var hänvisade till ett så kallat introduktionsprogram.
Problemet är att introduktionsprogrammen för de obehöriga inte alls lyckats ta eleverna vidare. ”Endast en av fem elever går vidare till ett nationellt program och tar examen”, förklarar utredningens särskilda utredare Joanna Giota vid en pressträff.
Det är alltså tydligt att den nuvarande modellen inte fungerar. Introduktionsprogrammen har visat sig vara otillräckliga för att hjälpa de elever som behöver stöd vidare. Något som leder till att en stor del av de unga inte får de verktyg och den utbildning de behöver för att ta sig in på arbetsmarknaden och bygga en framtid. Risken blir då att de istället hamnar i utanförskap eller dras in i kriminella kretsar
Varje år går tusentals elever ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet.
Genom att i stället låta elever utveckla de specifika yrkeskunskaper som efterfrågas på arbetsmarknaden får fler nu en chans att hitta en plats i samhället. Vi får en utbildning mer anpassad till elevernas behov vilket också ger dem verkliga möjligheter att lyckas.
Det är dags att ge alla unga en möjlighet att nå sin fulla potential, oavsett bakgrund eller förutsättningar. De nya yrkesprogrammen innebär ett konkret sätt att stoppa den utslagning som präglat vårt samhälle alldeles för länge. Nu kan det skapas nya vägar framåt för de som annars hade riskerat att hamna utanför.
Alvin Hedström Sjölund är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån