Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) meddelar att regeringen tillsätter en utredning för att se över bodelningsprocessen och kravet på betänketid vid skilsmässor.
Gästkrönika
Regeringen tillsätter en utredning för att se över bodelningsprocessen och kravet på betänketid vid skilsmässor. Det meddelade justitieminister Gunnar Strömmer (M) och jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L) nyligen under en pressträff i. Det är förvisso välkommet med en enklare process för den som vill separera, men nog behövs det mer.
I dag finns det en betänketid på sex månader till ett år om det finns barn under 16 år i familjen eller om endast en av parterna vill skiljas. Syftet med att se över betänketiden är enligt Strömmer att motverka ekonomiskt våld.
För den som befinner sig i en relation och behöver lämna omgående kan en betänketid på sex månader vara förödande. Men att som Brandberg, kalla det för en av vår tids främsta frihetsfrågor, är överdrivet. För den som snabbt vill och behöver lämna ett äktenskap är det naturligtvis en viktig fråga, men med tanke på hur många långtgående reformer för att minska gängkriminaliteten som denna regering på kort tid genomfört, framstår förslaget som lamt.
Mäns våld mot kvinnor är utbrett i samhället. Den senaste nationella kartläggningen av brott i nära relationer gjord av Brottsförebyggande rådet, BRÅ, visar att totalt 13,6 procent av befolkningen mellan 16–84 år har blivit utsatta för någon typ av våld i nära relation under 2022. 15,2 procent av kvinnorna uppger att de blivit utsatta att jämföra med 11,7 procent av männen.
2023 konstaterades tio fall av dödligt våld där offer och förövare hade eller hade haft en parrelation vid tidpunkten för brottet, vilket är samma antal fall som 2022. I samtliga fall var offret en kvinna eller flicka. Tittar man över en längre period, 2017–2023, ligger genomsnittet på 14 dödade kvinnor och flickor per år. Antalet manliga offer för dödligt våld i en parrelation har under samma period haft ett genomsnitt på två dödsfall om året.
Undersökningar visar också att det är vanligare att de som utsätts söker olika former av stöd eller hjälp, än att de polisanmäler. Skälet kan vara rädsla eller att den som utsatts inte uppfattar händelsen som tillräckligt allvarlig. Därtill präglas dessa brott ofta av ett stort mörkertal.
Mellan 2017 och 2023 dödades i genomsnitt 14 kvinnor och flickor per år. De hade eller hade haft en parrelation med förövaren vid tidpunkten för brottet.
Att många offer ändå upplever att det de utsatts för är tillräckligt otäckt för att de ska söka stöd eller hjälp är dock ett tecken på att de som drabbats även behöver stöd från andra instanser än polisen.
Att endast fokusera på lagstiftning kommer därför inte att hjälpa i tillräckligt hög utsträckning. Snarare behövs satsningar som förstärker de stödinsatser där man både fångar upp kvinnor som riskerar att utsättas och män som ligger i farozonen för att hota, kränka, misshandla eller till och med döda sin partner.
Regeringen har visat att den kan vara proaktiv när det kommer till åtgärder för att motverka kriminalitet. I linje med det borde det finnas gott om förslag på åtgärder som syftar till att förebygga även mäns våld mot kvinnor.
Att se över bodelningen och betänketiden vid skilsmässa är ett steg i rätt riktning, men betydligt mer behöver göras.
Elin Larsson är fristående centerpartistisk skribent på Liberala nyhetsbyrån