Ett långt krig kräver många soldater. Ukrainas ledning har alltid varit klar över detta. Men arbetet med att få fram denna personal är politiskt känsligt och fullt med praktiska hinder.
President Volodymyr Zelenskyj släppte nyheten häromveckan. Försvarsmakten vill under nästa år kalla in ytterligare en halv miljon ukrainare, berättade presidenten men sa att han ville överväga detta noga.
Framför allt en fråga måste besvaras: Hur länge ska man tjänstgöra? Svaret i dag är att krigstjänsten är på obestämd tid. Det är ohållbart. Ja, mer än så. Det är en tickande bomb. Och det är politikerna och ytterst Zelenskyj själv som måste fatta jobbiga beslut.
I början av det fullskaliga kriget köade tiotusentals ukrainare utanför inskrivningskontoren. Många tog saken i egna händer och bildade hemvärnsbataljoner som senare inlemmades i armén.
De här köerna är sedan länge borta. Personalbehovet i försvaret har ändå lösts. De ekonomiska villkoren för krigstjänst är goda. Rekryterna är dels frivilliga som lockas till specifika enheter, dels unga värnpliktiga men även äldre inkallade, varav många av förklarliga skäl utan militär erfarenhet. Denna mix har gjort att Ukraina hittills inte behövt genomföra någon stor mobilisering.
Men i längden fungerar inte detta. Soldater förbrukas i krig. De frivilliga blir färre.
Politikerna står inför ett dilemma. De ser stigande missnöje från soldater, som i vissa fall legat inne sedan våren 2022, och deras anhöriga. Det undergräver stridsmoralen. Men de folkvalda kan inte sätta tidsgränser med mindre än att de snabbt ökar antalet mobiliserade, vilket också riskerar skapa social oro.
Hur många nya soldater krävs då? Ja, det är inte alltför avancerad matematik. Ukrainas väpnade styrkor består i dag, enligt försvarsministeriet, av runt en miljon personer. Om den krigstjänstgörande delen ska börja släppas hem 2025, är en halv miljon nya soldater under nästa år ett sorts minimum.
En tjänstgöringstid på tre år är också det som generalstaben och regeringen har kommit överens om, sa försvarschef Zaluzjnyj på en pressträff på tisdagen. Det är vad som står i det lagförslag som lämnades till parlamentet under julhelgen. Allt gäller under förutsättning att inte kriget tar en mer personalkrävande vändning, underströk Zaluzjnyj, där exempelvis fronten blir längre.
Detta kommer att bli tufft för Ukraina. Men sättet att hantera frågan visar ändå styrkan i en demokrati. Politikerna får veta stämningarna i armén och i samhället i stort när kritik tillåts komma fram. Besvärliga frågor diskuteras öppet i stället för att sopas under mattan.
En stor mobilisering av det här slaget, och de samhällsspänningar som uppstår till följd av den, ger samtidigt ammunition till fienden. Räkna med att Ryssland kommer att sprida falska rykten och halvsanningar för att undergräva den ukrainska försvarsviljan och försvaga omvärldens tro på den. Västmedier måste vara på sin vakt.
Ukrainas allierade bör också ta notis. Ukraina visar att det är redo att kriga så länge som krävs. Vi ska inte vara sämre och göra vår del för segern.
Alex Voronov är fristående liberal skribent på Liberala nyhetsbyrån och tidigare politisk redaktör på tidningen