Mycket går att säga om min (korta) tid som värnpliktig och min (något längre) tid som civilpliktig. Men en sak är säker: någon materiell nöd gick det inte på mina kamrater och mig.
Dagersättningen på 40 kronor tyckte vi visserligen var i minsta laget, men när vi låg inne fick vi ju både mat, husrum och kläder – och gröna kalsonger. Som civilpliktig ingick inga blåa underkläder, men väl ett kontant ”kalsongbidrag”.
Det är svårt att inte tänka på det här när man bläddrar igenom Pliktrådets årsrapport för 2023. När värnplikten återinfördes i bantad form, var det bara en tidsfråga innan synpunkterna på dagersättningen också skulle göra återentré.
Pliktrådet menar i sin rapport att dagersättningen är alldeles för låg: ”Att kunna finansiera en matkasse när man kommer hem eller kunna köpa en ny soffa när den man hade gick sönder är några saker som i dag är påfrestande för värnpliktigas ekonomi som redan är ansträngd.”
Här får man akta sig för att inte bli surgubbe och hävda att det var bättre förr – för det var det inte. Min gamla dagersättning på 40 kronor motsvarar en ersättning på omkring 65 kronor i dagens penningvärde. I dag uppgår ersättningen till 146 kronor om dagen, samtidigt som boende, mat och kläder under tjänstgöring så klart fortfarande ingår. Men enligt Pliktrådet måste den höjas, bland annat för att "öka motivationen hos de som vill avstå värnplikt till förmån för förvärvsarbete”. Och tydligen då också för att kunna köpa nya soffor.
Det är förstås problematiskt att ersättningen inte justeras upp i takt med inflationen. Sedan nämner dock man Danmark som ett exempel på ett land med (får man gissa) bättre ersättning. Men nivån i vårt grannland är höga 20 000. Den nuvarande ersättningen är skattefri och en nettoersättning på 20 000 skulle motsvara månadslön på omkring 25 000 kronor i månaden.
Här är det läge att upplysa Pliktrådet varför värnplikten återinfördes. Den nygamla ordningen motiverades det med ett försämrat säkerhetspolitiskt läge och med att man på frivillig väg inte lyckats rekrytera tillräckligt många.
Därtill finns förstås en kostnadsaspekt. En plikttjänstgöring gör det både lättare och billigare att pressa upp försvarets numerär. Om alla värnpliktiga ska ges samma ersättning som om de vore kontraktsanställda yrkessoldater går den förra poängen raskt förlorad.
Det är mycket bra att Pliktrådet finns och att det både företräder de värnpliktiga och hugger ner på missförhållanden. Men just ersättningsnivån är inte de 19-åriga soldaternas största problem.
Karl Rydå är ledarskribent på Upsala Nya Tidning, där texten tidigare varit publicerad