Broschyren heter fortfarande Om krisen eller kriget kommer. Men den börjar nu med att visa pÄ beredskap vid krig. DÀrför att det finns en tydlig risk att Om kriget kommer blir till NÀr kriget kommer.
GÀstkrönika
"Det militĂ€ra hotet mot Sverige har ökat och vi mĂ„ste vara beredda pĂ„ det vĂ€rsta â ett vĂ€pnat angrepp." SĂ„ inleds den uppdaterade versionen av broschyren Om kriget eller krisen kommer delas nu ut till alla medborgare. Det Ă€r inte som det brukar vara.
Den stora förÀndringen Àr att allt nu börjar med vad som gÀller vid höjd beredskap, i hÀndelse av krig. Risken Àr att kriget kommer, tidigare Àn vi har fruktat, inklusive taktiska kÀrnvapen.
Blir du rÀdd? Det Àr mÀnskligt att kÀnna sÄ, men klarsprÄk Àr bÀttre Àn det snÀllare men luddiga. Med kriget kommer ocksÄ andra svÄra kriser.
HÀr Àr lÀget: Sverige och Sörmland Àr redan i ett krigslÀge vid sidan av det rent militÀra. Vi ser fientliga attacker mot digitala kommunikationsnÀt, försök att lamslÄ myndigheters hemsidor, störa och förstöra infrastruktur som undervattensledningar. Vi talar om en grÄzon, mellan krig och kris. I detta utrymme agerar fientlig frÀmmande makt.
I klartext Àr det fyra stater som utgör hotet: Ryssland, Iran och Nordkorea, med Kina mullrande och strategispelande i bakgrunden. Det Àr inte en övning, det Àr en kamp om makt, om friheter och varje mÀnniskas rÀttigheter. DÀrför smulas samhÀllen som Vuhledar, Marinka och Chasiv Jar sönder och samman, ödelÀggelsen Àr en del av mÄlet för det aggressiva Ryssland.
Den taktiken Àndras inte bara för att kriget förs pÄ svenskt, finskt eller litauiskt territorium.
LÀs broschyren. Ta uppdraget pÄ allvar.
MSB:s tidigare generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka var till första november chef för myndigheten som har tagit fram och skickar ut broschyren Om krisen eller kriget kommer. Det Àr noggrant framjobbad information.
HĂ€romkvĂ€llen var det en konsert för Ukraina hĂ€r i Nyköping. En fullsatt Alla helgona kyrka visade ett starkt stöd för den kamp som det ukrainska folket för. Det Ă€r en kamp som ger oss trygghet frĂ„n att se kriget nĂ„ det egna bostadsomrĂ„det. Ett folk pĂ„ 40 miljoner stĂ„r upp â trots enorma pĂ„frestningar pĂ„ mĂ€nniskor och samhĂ€llsstruktur.
Samtidigt Àr det inte lÀngre sÄ att Ukraina toppar vÄra nyheter sÀrskilt ofta. Kriget mullrar dovare, tittare och lÀsare vÀljer annat. Det kan kÀnnas som att den ryska krigsmaktens förstöra allt-taktik och stÀndiga terrorbombningar mot sjukhus, bostadsomrÄden och förskolor, Àr lÄngt borta. MÄnga vill nog kÀnna sÄ, för att slippa ta i det otÀcka.
Men det Àr fel.
Om vi inte stöttar Ukraina tillrĂ€ckligt, som krigat i över 1 000 dagar, dĂ„ krossas det ukrainska folket. DĂ€refter vĂ€ntar Baltikum. Putin bygger imperium pĂ„ tsarrysk och sovjetisk nivĂ„, det handlar inte om lokala terrĂ€ngvinster lĂ€ngs Svarta havskusten. Sedan stĂ„r kriget i farstun, pĂ„ Ăstersjön och vid Finlands östgrĂ€ns. Kryssningsrobotar och drönare kan slĂ„ lĂ„ngt.
Har du ett spritkök eller tÀnker du Àta rÀtt ur burken?
Vi kan stÄ upp, bjuda brett motstÄnd genom att göra rÀtt saker som privatpersoner och hur vi agerar gemensamt i hemmet, i bostadsrÀttsföreningen, pÄ arbetsplatsen. Beredskapsbehovet gÀller land och stad, fast hur vi bygger vÄr lokala uthÄllighet kan se olika ut.
Det betyder inte att kryssningsrobotar Àr pÄ vÀg just nu, men vattenförsörjningsystemet kan fÄ ovÀntade störningar, mobilmaster kan falla eller sluta att fungera och centrala lÄssystem kan gÄ i baklÄs. Se sammanhangen.
Olof Jonmyren Àr politisk redaktör pÄ centerpartistiska Södermanlands Nyheter. Texten har tidigare publicerats dÀr
