Broschyren heter fortfarande Om krisen eller kriget kommer. Men den börjar nu med att visa på beredskap vid krig. Därför att det finns en tydlig risk att Om kriget kommer blir till När kriget kommer.
Gästkrönika
"Det militära hotet mot Sverige har ökat och vi måste vara beredda på det värsta – ett väpnat angrepp." Så inleds den uppdaterade versionen av broschyren Om kriget eller krisen kommer delas nu ut till alla medborgare. Det är inte som det brukar vara.
Den stora förändringen är att allt nu börjar med vad som gäller vid höjd beredskap, i händelse av krig. Risken är att kriget kommer, tidigare än vi har fruktat, inklusive taktiska kärnvapen.
Blir du rädd? Det är mänskligt att känna så, men klarspråk är bättre än det snällare men luddiga. Med kriget kommer också andra svåra kriser.
Här är läget: Sverige och Sörmland är redan i ett krigsläge vid sidan av det rent militära. Vi ser fientliga attacker mot digitala kommunikationsnät, försök att lamslå myndigheters hemsidor, störa och förstöra infrastruktur som undervattensledningar. Vi talar om en gråzon, mellan krig och kris. I detta utrymme agerar fientlig främmande makt.
I klartext är det fyra stater som utgör hotet: Ryssland, Iran och Nordkorea, med Kina mullrande och strategispelande i bakgrunden. Det är inte en övning, det är en kamp om makt, om friheter och varje människas rättigheter. Därför smulas samhällen som Vuhledar, Marinka och Chasiv Jar sönder och samman, ödeläggelsen är en del av målet för det aggressiva Ryssland.
Den taktiken ändras inte bara för att kriget förs på svenskt, finskt eller litauiskt territorium.
Läs broschyren. Ta uppdraget på allvar.
MSB:s tidigare generaldirektör Charlotte Petri Gornitzka var till första november chef för myndigheten som har tagit fram och skickar ut broschyren Om krisen eller kriget kommer. Det är noggrant framjobbad information.
Häromkvällen var det en konsert för Ukraina här i Nyköping. En fullsatt Alla helgona kyrka visade ett starkt stöd för den kamp som det ukrainska folket för. Det är en kamp som ger oss trygghet från att se kriget nå det egna bostadsområdet. Ett folk på 40 miljoner står upp – trots enorma påfrestningar på människor och samhällsstruktur.
Samtidigt är det inte längre så att Ukraina toppar våra nyheter särskilt ofta. Kriget mullrar dovare, tittare och läsare väljer annat. Det kan kännas som att den ryska krigsmaktens förstöra allt-taktik och ständiga terrorbombningar mot sjukhus, bostadsområden och förskolor, är långt borta. Många vill nog känna så, för att slippa ta i det otäcka.
Men det är fel.
Om vi inte stöttar Ukraina tillräckligt, som krigat i över 1 000 dagar, då krossas det ukrainska folket. Därefter väntar Baltikum. Putin bygger imperium på tsarrysk och sovjetisk nivå, det handlar inte om lokala terrängvinster längs Svarta havskusten. Sedan står kriget i farstun, på Östersjön och vid Finlands östgräns. Kryssningsrobotar och drönare kan slå långt.
Har du ett spritkök eller tänker du äta rätt ur burken?
Vi kan stå upp, bjuda brett motstånd genom att göra rätt saker som privatpersoner och hur vi agerar gemensamt i hemmet, i bostadsrättsföreningen, på arbetsplatsen. Beredskapsbehovet gäller land och stad, fast hur vi bygger vår lokala uthållighet kan se olika ut.
Det betyder inte att kryssningsrobotar är på väg just nu, men vattenförsörjningsystemet kan få oväntade störningar, mobilmaster kan falla eller sluta att fungera och centrala låssystem kan gå i baklås. Se sammanhangen.
Olof Jonmyren är politisk redaktör på centerpartistiska Södermanlands Nyheter. Texten har tidigare publicerats där
