De positiva budskapen behöver ta större plats

Gästkrönika 9 februari 2024 04:58
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en tid av elände och krig försöker till och med Mello vara politiskt korrekt och närmast be om ursäkt för att musikcirkusen drar igång igen. 

Programledaren Carina Berg inledde den första uttagningen från Malmö på ett oväntat sätt. Hon låtsades se nyheter på tv om allt hemskt som pågår runtom i världen. Helt naturligt – eller inte – stämde hon sedan upp i en sång med tillhörande glittrig dans om att det är tillåtet att faktiskt ha kul.

Det får ses som ett tecken i tiden att det mesta just nu framstår som riktigt besvärligt och hemskt. Vissa partier har det som en uttalad strategi att måla världen i mörka färger. 

Politikerna, inte minst i den sittande regeringen, gör sitt bästa för att teckna en bild av Sverige och världen som om undergången närmar sig. Partiledaren för samarbetspartiet SD skruvar den negativa bilden ytterligare några varv.

Faktum är att vi människor faktiskt har en del att glädja oss över, men att tonläget i den allmänna debatten blivit sådan att det knappt är tillåtet att antyda att det också finns glädjeämnen. Men hur ska folk orka kravla sig ur den mörka gropen om det inte går att se det ljusa?

Ola Rosling, son till läkaren och folkbildaren Hans Rosling som gick bort 2017, har plockat upp faderns stafettpinne och försöker bryta igenom det negativa bruset. 

Som vd för stiftelsen Gapminder visar han statistik som berättar om det positiva som sker i världen (HN 14/12). Han lyfter själv fram sjunkande barnadödlighet och stigande medellivslängd som en glädjande trend. Fattigdomen i världen har minskat kraftigt och ligger på 9 procent i dag. Det är förstås illa att det fortfarande finns fattiga, men man måste också ha perspektivet att för 200 år sedan var andelen över 70 procent.

Rosling lyfter även fram en ökad medvetenhet om klimatförändringarna som positivt. Om majoriteten förstår problemet är det lättare att fokusera på lösningar, vilket gäller det mesta. 

Men det som är bra för öppenheten och demokratin, att information sprids så snabbt och i så stor omfattning, har också nackdelen att människor känner sig överösta och har svårt att sortera. Det gör att många lätt ser och tar till sig av det negativa. 

Carina Bergs Melloinledning verkar bekräfta den tesen och därmed att det bara händer tråkiga saker i världen. För att orka ta till sig av svåra bekymmer behövs också positiva nyheter, något som nyhetsmedia behöver ta ansvar för att leverera.

 

Katarina Erlingson är fristående centerpartistisk skribent på Liberala nyhetsbyrån


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa