Den kostar miljarder – ändå brister snöröjningen

Foto: Pressbild/LNB

Gästkrönika2024-01-17 15:14
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Man skulle kunna tänka sig att beslutsfattare i ett av världens nordligaste länder vet hur de ska hantera det meteorologiska fenomen som kallas snö. Så är det inte.

Snö kräver politiska beslut och en särskild post i kommunernas budget. Det är också det enda vädret som kan bli en politisk stridsfråga i både landsorts- och storstadskommuner.

Enligt en beräkning gjord av branschtidningen Den moderna grönytan går 2,4 miljarder skattekronor till snöröjning varje år. Det är mer än halva Sveriges integrationsbudget. 

Ändå lyckas varken Trafikverket eller kommunerna göra medborgarna nöjda. Stora offentliga upphandlingar försvårar för små aktörer att få uppdrag direkt av kommunerna. 

Enligt branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag leder detta till för långa led mellan beställare och utförare. Detta drabbar medborgarna eftersom snöröjare inte bara behöver behärska svåra väderförhållanden och tunga maskiner, utan dessutom ha god lokalkännedom.

I en intervju med tidningen Land (1/1 2019) berättar snöröjaren Eskil Nordenborg att han “är låst hela vintern”. Under den sex månader långa säsongen ligger beredskapsersättningen för en snöröjare på ungefär 30 000 kronor. De säkra jobben finns norröver, de osäkra i södra Sverige. Och ärligt talat: Vem vill sitta i beredskapsläge i Ystad för 160 kronor per dygn?

En person som är anställd som snöröjare har, förutom beredskapsersättningen, en timlön på mellan 200 och 300 kronor. De kan inte ta en öl på ett halvår, inte åka på semester med familjen och inte vara föräldralediga. 

En företagare med egen maskin kan fakturera mer än det dubbla, och dessutom reglera lönen och vinsten efter sina egna behov. I den bästa av världar skulle man dessutom kunna samarbeta med andra egenföretagare så att fler ska kunna få både återhämtning och ta ett glas fredagsvin. 

Om fler småföretagare fick en chans att etablera sig inom snöröjning skulle inte bara skapa en ökad flexibilitet för både beställare och utförare. Det skulle också kunna leda till att fler kommuner får snöröjare som vet vilka vägar som fryser på snabbt, var stora snövallar bildas, och var det finns störst risk för olyckor.

Som en bonus kan det dessutom leda till en ökning av småföretag i kommuner där det är svårt att få tag i snöröjare med kort varsel.

Ett land med fungerande väderleksrapporter och en fungerande marknadsekonomi måste även kunna ha en fungerande snöröjning.

Johanna Högström Schreiber är fristående liberal skribent på Liberala Nyhetsbyrån