Det var inte konstigt att många svenskar blev upprörda över de två uppmärksammade besluten i USA:s högsta domstol. Först förbjöd domstolens majoritet en restriktiv vapenlag i delstaten New York. Den ansågs strida mot författningen.
Därefter upphävde majoriteten ett tidigare beslut om att rätten till abort var skyddad i USA:s författning. Frågan gick tillbaka till politikerna. Båda domsluten gick i sak på tvärs mot vad en stor majoritet i Sverige anser rimligt.
Här fattar politikerna dock beslut, både när det gäller vapenregler och abort. Aborträtten kunde avskaffas genom politiska majoritetsbeslut. (Det skulle gälla även om den grundlagsskyddades, men då skulle det ta längre tid). Nya restriktioner är dock inte alls aktuella. Stödet för rätten till abort är mycket stort.
USA har långtgående maktdelning, och politiska beslut kan prövas mot grundlagen. Den är mycket svår att ändra, vilket gör att högsta domstolens tolkningar i praktiken blir bestående.
Fördelar anses vara skydd mot intoleranta majoritetsbeslut och större utrymme för politiska kompromisser och sökande av samförstånd. Men så fungerar det inte.
Den konservativa majoriteten vill bara att det som uttryckligen framgår i författningen, som i huvudsak skrevs på 1700-talet, ska ha skydd. Grundlagsfäderna tog upp rätten att bära vapen, men skrev (föga förvånande) inget om abort eller samkönade äktenskap. Därav de nu kritiserade besluten.
I de flesta demokratier avgörs även omstridda frågor, som abort, efter lång debatt genom politiska beslut i valda församlingar. Det brukar bidra till att avgörandet blir bestående över tiden.
I USA ska flera valda församlingar enas. Presidenten kan lägga in veto. Långpratande (filibuster) kan hindra omröstningar. Delstaterna har på många områden stor självständighet.
Det är därför svårt att driva igenom tydliga politiska beslut, i synnerhet när en engagerad minoritet är emot. Med dagens politiska polarisering blir det än besvärligare.
Högsta domstolen har därför ibland trätt in och slagit fast vad som gäller i hela landet. På 1950-talet gällde det rasåtskillnad, där det länge var svårt att politiskt driva igenom medborgarrättslagar. HD tolkade då författningen på ett sätt som inte var aktuellt tidigare, när kravet på att avskaffa rasåtskillnad var svagare.
När kraven på samkönade äktenskap vann gehör i allt fler delstater gick HD in och hittade stöd i författningen. Något som inte var aktuellt under tidigare årtionden. I efterhand har de här besluten accepterats, och HD:s majoritet trodde nog att samma sak skulle hända när den under pågående debatt gick in och hävdade att rätten till abort hade skydd i grundlagen.
Men så blev det inte, frågan har fortsatt att vara infekterad. Konservativa kritiserade tidigare ”aktivistiska” domare, men har nu fått in flera ”pålitligt konservativa” ledamöter i högsta domstolen. Nu är det i stället vänstern som ifrågasätter domstolens legitimitet.
Det vore bättre om det i USA var lättare att fatta politiska beslut och om Högsta domstolen var mer försiktig – och nöjde sig med att överpröva politiska beslut som hotar demokratins grundläggande värden, som rättvisa val, yttrandefrihet eller fria medier. Nu har vi istället politisk handlingsförlamning, djupnande motsättningar och politiserade domstolar.
Richard Appelbom är tidigare ledarskribent i Vestmanlands Läns Tidning