à ngestsjukdomar Àr bland de vanligaste psykiatriska tillstÄnden i Sverige. Redan 1916 beskrev poeten PÀr Lagerkvist Ängest som strupens sÄr och hjÀrtats skri i vÀrlden. Vi har alla upplevt Ängest, men att leva med stÀndig oro, outhÀrdliga panikattacker, skrÀmmande fobier eller posttraumatiskt stressyndrom Àr nÄgot helt annat.
Risken för att nÄgon gÄng i livet drabbas av ett Ängestsyndrom uppskattas vara över 30 procent för kvinnor och 20 procent för mÀn. Men för den som dragit nitlotten kÀnns det ofta som att man Àr ensam. De skamkÀnslor som fortfarande rÄder kring psykisk ohÀlsa gör att sjuka för en kamp i det tysta. Lidandet Àr stort. I vÀrsta fall kan det leda till suicid.
DÀrför Àr det viktigt att FolkhÀlsomyndigheten den 30 juni i Är satte ner foten. I ett pressmeddelande slÄr myndigheten fast att kunskapen om Ängestsyndrom mÄste öka, bÄde hos allmÀnheten och bland professionella, för att undvika stigmatisering. Hittills har det inte existerat sÄ mycket kunskap om befolkningens attityder till personer med Ängestsyndrom dÄ forskningen fokuserat pÄ andra psykiatriska tillstÄnd. Men nu finns bÄde svenska och internationella studier.
Dessa visar att var tredje person i Sverige lever i villfarelsen att Ängest Àr orsakad av den sjuke sjÀlv. Resultaten frÄn 18 internationella studier avslöjar att negativa attityder till Ängestdrabbade Àr vanligt. SÀrskilt förekommande Àr tron att Ängestsyndrom Àr en personlig egenskap och att problemen inte Àr pÄ riktigt utan kan övervinnas genom att ta sig samman. Myterna kan fÄ farliga konsekvenser och ökar pressen pÄ den som Àr sjuk. Följden kan bli att lidande inte söker hjÀlp i tid fast det finns fungerande behandling, via terapi och lÀkemedel.
Lika lite som man kan bestĂ€mma sig för att sluta ha migrĂ€n eller eksem, kan den Ă„ngestsjuke ârycka upp sigâ. För oss som inte Ă€r drabbade kan det vara svĂ„rt att förstĂ„ hur drĂ€nerande och funktionsnedsĂ€ttande det kan vara att leva med Ă„ngest. Sjukdomen kastar en mörk skugga över vardagslivet och anhöriga. Drömmar kan gĂ„ i kras. âJag tĂ€nker att min Ă„ngest Ă€r som en vĂ€ska, en obekvĂ€m vĂ€ska som jag mĂ„ste slĂ€pa med mig och önskar att jag kunde lĂ„sa in i ett skĂ„p nĂ„gonstans sĂ„ att jag kunde vandra fritt pĂ„ stanâ, skriver finlandssvenska Sofia Torvalds i boken Ă ngestgudinnan, utgiven 2020, som Ă€r en dagbok under ett Ă„r om hennes sjukdom.
Ă
ngest Ă€r en del av kroppens larmsystem som aktiveras nĂ€r nĂ„got upplevs som farligt, för att vi ska göra oss redo för att fly, slĂ„ss eller âspela dödâ. I vĂ„r tid nĂ€r vi dygnet runt matas med vĂ„ld, krig och katastrofer via vĂ„ra mobiltelefoner finns det mĂ„nga anledningar till att alarmsystemen triggas.
EvolutionĂ€rt har det funnits vinster med att vissa individer varit sĂ€rskilt kĂ€nsliga. De har spejat, undvikit faror och kunnat varna flocken. Vi Ă€r dĂ€rför alla barn till âde rĂ€ddaâ och ska vara tacksamma för deras högkĂ€nslighet, som inneburit att vĂ„r art överlevt. Myterna om Ă„ngestsyndrom mĂ„ste upphöra. Psykiska sjukdomar Ă€r lika verkliga som fysiska.
Jenny Sonesson Àr fristÄende liberal skribent pÄ Liberala NyhetsbyrÄn