En man i Borlänge misstänks ha arbetat som professionell uppkörare under falska identiteter. 2015 upptäckte Transportstyrelsen att han skaffat ett 40-tal förarbevis. Anna Gullbergs reportage i Liberal Debatt (nr 3 2020) visar på många systemfel i det svenska samhället som behöver diskuteras i sig. Men det är också värt att stanna till vid just förarproven och de falska körkorten.
I veckan lämnade nämligen Transportstyrelsen över sin redovisning av ett regeringsuppdrag från förra året, där man fått i uppgift att föreslå åtgärder mot svarta körskolor och fusk vid förarprov. Mycket tyder på att de svarta körskolorna växt rejält under senare år, och det finns oro över möjliga kopplingar till organiserad brottslighet.
Listan på förslag är gedigen. Det ska bland annat bli möjligt att stänga av folk från förarprov i upp till två år, det ställs krav på identitetshandling vid övningskörning, polisen får ökad tillgång till Transportstyrelsens uppgifter och straffen skärps.
Så långt allt gott. Men infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) borde också ställa sig frågan om varför så många anlitar svarta körskolor.
Sverige är ett av Europas dyraste länder att ta körkort i (SVT 17/8 -17) och kostnaden har stigit de senaste decennierna. Körskolebranschen har lobbat för högre krav för privat handledning och inom körskoleanordnade utbildningar, av allt att döma utan något faktaunderlag som tyder på att privat handledning är mer trafikfarligt.
Sedan 2006 måste exempelvis den som vill handleda en övningskörning genomgå en utbildning, oavsett under vilka omständigheter en övningskörning genomförs. Det är inte ens tillåtet att krypköra på en tom parkeringsplats utan en utbildad handledare. Vid ett tillfälle var riksdagen nära att rösta igenom krav på dubbelkommando för all övningskörning, det vill säga dubbla gas- och bromspedaler även i privata bilar. Det hade omöjliggjort privat övningskörning helt och hållet, men stoppades tack och lov i sista stund.
De ökade kraven har drivit upp priset, och därmed ökat incitamenten att hitta billigare sätt att lära sig köra bil – eller att runda reglerna. Rent fusk ska naturligtvis bestraffas. Men samtidigt måste politiken säkerställa att rimliga krav ställs i körkortsprocessen. Reglerna för övningskörning borde lättas upp i stället för att ständigt utökas, och kraven på körkortsutbildningarna ses över. Att undergräva efterfrågan på den illegala körskolemarknaden är minst lika viktigt som att stävja den med rättsliga medel.
Joakim Broman är fristående liberal skribent.