En "explosion" på väg att upphöra

Gästkrönika 27 juli 2022 19:05
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

I höst kommer jordens befolkning att nå 8 miljarder. 1950 var den 2,5 miljarder – mer än en tredubbling på drygt 70 år. Tidigare var det gott om domedagsprognoser om att ”befolkningsexplosionen” skulle leda till massvält. 

Så blev det inte. I genomsnitt har människor fått det bättre. Enligt FN:s nyligen offentliggjorda befolkningsprognos var medellivslängden 72,8 år 2019 (den föll något under Covidpandemin), en ökning med nästan nio år sedan 1990. Kvinnor förväntas leva i snitt 5,4 år längre än män. Störst är skillnaden i Latinamerika och Karibien, vilket kan te sig förvånande. De områdena är inte kända som föregångare när det gäller jämställdhet. 

 

Samtidigt tär fler människor på jordens resurser. Visserligen betydligt mer per person i den rika världen, men klimat- och andra miljöproblem bör vara mindre svåra att bemästra om befolkningsökningen stannar av. 

Det är på väg att hända. De genomsnittliga födelsetalen är nu 2,3 barn per kvinna, där 2,1 ger en långsiktigt stabil befolkning. En nyhet är att Indien är på väg att gå om Kina som världens folkrikaste land. Det beror dock mer på att Kina har låga födelsetal, (1,16) än på att Indien har höga. De indiska har sjunkit till 2,03.  

 

Många andra länder, som Bangladesh, Turkiet, Iran, Thailand, Malaysia, Vietnam, Indonesien, Brasilien och Mexiko, har haft kraftigt fallande födelsetal. I Ostasien har flera länder som Kina, Taiwan, Sydkorea och Japan födelsetal klart under två barn per kvinna.  

Detsamma gäller stora delar av Europa och Nordamerika, där de riktigt låga talen finns i Syd- och Östeuropa. Alla ligger dock under 2,1 barn per kvinna, vilket utan invandring på sikt ger en minskande befolkning, 

Ukraina är redan demografiskt illa ute. Vid självständigheten hade landet över 50 miljoner invånare. Låga födelsetal, kort medellivslängd –  särskilt hos män – och hög utvandring hade före det ryska anfallet minskat befolkningen till drygt 40 miljoner. Prognoser talade om drygt 30 miljoner 2050. Till detta kommer nu kriget och miljoner flyktingar, främst kvinnor och barn. 

 

I några sämre fungerande länder, som Afghanistan, Pakistan och Filippinerna, är befolkningsökningen ännu hög. Annars är det främst i Afrika, särskilt söder om Sahara, som födelsetal är fortsatt höga. Afrika söder om Sahara hade 1950 knappt 180 miljoner invånare. Nu är de drygt en miljard och beräknas bli drygt två miljarder 2050. 

Nigeria hade 36 miljoner invånare 1950. Nu är det 210 miljoner, och befolkningen väntas vara över 400 miljoner år 2050 (Hela Europa inklusive Ryssland har i dag 745 miljoner). Födelsetalen faller också i Afrika, men långsammare än i resten av världen. 

Det kan skapa spänningar. Minskande befolkning med en stor andel äldre ger ekonomiska bekymmer. Snabb befolkningsökning pressar naturresurser och utbildning – och kan ge missnöje bland de många yngre. 

 

En mer balanserad utveckling vore önskvärd, där en del länder kan höja födelsetalen genom en mer barnvänlig politik och andra kan minska dem genom en mer fredlig utveckling, utbildning (särskilt för flickor) och bättre tillgång till preventivmedel.

Detta tar dock tid, trenderna pekar mot att migrationen de närmaste årtiondena kommer att fortsätta att vara hög.

Richard Appelbom är tidigare ledarskribent i Vestmanlands Läns Tidning


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa