Goda nyheter kan ibland meddelas på torr juridisk prosa. På onsdagen (16/2) publicerade EU-domstolen sitt beslut om att ogilla det mål som väckts av Ungern och Polen, som protesterade mot att EU-medel ska kunna undanhållas från medlemsstater som bryter mot grundläggande rättstatliga principer.

Det var ett väntat beslut, men inte för den skull mindre viktigt. På senare år har utvecklingen varit oroande, inte minst i Ungern där premiärminister Viktor Orbán gradvis flyttat landet i auktoritär riktning. Han har utövat kontroll över oppositionen, media, religiösa grupper, akademin, civilsamhället och över domstolarna. Häromåret nedgraderade den internationella tankesmedjan Freedom House landet från en demokrati till "delvis fritt”. 

Det är inte troligt att Ungern med nuvarande lagar och maktutövning hade tillåtits bli medlemmar i EU. Men när ett land redan finns på insidan har sanktionsmöjligheterna från EU:s institutioner varit begränsade. I ett reportage från 2020 visade journalisten Lili Bayer hur Orbán hittat en metodik för att hela tiden glida undan regler och sanktioner från EU-håll (Politico 24/9 -20). Många års harvande utan resultat fick till sist kommissionen att inrätta ett verktyg som innebär att man kan undanhålla EU-medel, exempelvis regionalstödet, från länder som inte håller sig inom unionens ramar för rättsstatliga principer. 

Det har uppenbarligen oroat både Ungern och Polen, som drog kommissionen inför EU-domstolen. Regionalstödet kombinerat med återhämtningspaketet efter pandemin innebär att de samlade EU-medlen som landet tar del av i Ungerns fall är nästan lika stora som statsbudgeten – i Polens fall till och med större. Undanhållna pengar blir en tydlig piska som Orbán inte kan ignorera. 

Kommer Orbán att använda utslaget till sin fördel i valrörelsen, inför att Ungern håller val i april? Säkerligen. Orbán missar inga chanser att utmåla Bryssel-eliten som en fiende han djärvt håller stången. Men bortom de populistiska slagorden har hans strid blivit betydligt svårare. 

EU:s medlemsländer har behövt visa att utvecklingen i Ungern inte kan accepteras, och att länder som slår in på den vägen samtidigt också rör sig ifrån – och till slut ut ur – unionen. Med EU-domstolens beslut finns nu ett konkret verktyg som befäster EU:s hårda kärna – demokratin och rättsstaten som grund för det europeiska samarbetet. 

Joakim Broman är fristående liberal skribent.