Bokstaven F hindrar årligen tusentals unga från att ta steget in på en yrkesutbildning och mot egen försörjning.
Gästkrönika
Det var ett allvarligt tonläge i Svenskt Näringslivs utspel på DN debatt nyligen: Svenska företag har allt svårare att rekrytera kvalificerad arbetskraft på grund av att för få väljer yrkesprogram (DN 16/1).
Särskilt inom industrin är bristen på specifika färdigheter så akut att den riskerar att bromsa Sveriges tillväxt. Samtidigt kvarstår ett av de mest grundläggande problemen – ett betygssystem som varje år hindrar tusentals ungdomar från att över huvud taget ta steget till en yrkesutbildning.
Att höja kvaliteten på yrkesprogrammen och få fler niondeklassare att välja dem är två viktiga åtgärder som Svenskt Näringsliv gör rätt i att lyfta. Men näringslivsföreträdarna avstår från att driva på för en förändring av betyget F, som varje år slår ut tonåringar med en dröm om att påbörja ett yrkesprogram. Det är ett misstag.
I debattartikeln menar företrädare för Svenskt Näringsliv att F-gränsen kan garantera kunskaperna hos elever på yrkesprogram. Men resonemanget håller inte vid närmare granskning.
Cirka 15 procent av Sveriges niondeklassare går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet varje år. De saknar möjlighet att gå vidare till ett yrkesprogram. Många av dagens utslagna elever har potential att bli svetsare, elektriker eller undersköterskor – och därmed självförsörjande – men hindras av ett illa fungerande betygssystem.
Den höga andelen F beror inte på att Sverige har fler lågpresterande elever än andra länder. Den avgörande skillnaden finns i stället i utformningen av betygssystemet.
Kraven för att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram är alldeles för höga. Eller som betygsutredaren Magnus Henrekson uttryckt det i Vi lärare (17/9), är dagens betygssystem “bland det mest demoraliserande som finns i Sverige”.
I höstas markerade regeringens utredare att den tänker föreslå ett avskaffande av F-betyget. Då bytte skolminister Lotta Edholm (L) fot, hypersnabbt.
När Henrekson i höstas signalerade att utredningen skulle föreslå en ny betygsskala där F-gränsen avskaffas, förändrades budskapen från regeringsföreträdare. Liberalerna, närmare bestämt skolminister Lotta Edholm som tidigare tydligt försvarat F-gränsen, öppnade plötsligt för att avskaffa den. Strax före årsskiftet gjorde även Kristdemokraterna en tydlig u-sväng (DN 22/12).
Två av tre regeringspartier har alltså ändrat sig – inom loppet av ett halvår. Med samtliga oppositionspartier som stödjer idén om att skrota dagens betygssystem finns förhoppningar om en bred uppslutning bakom Henreksons förslag när betygsutredningen överlämnas till regeringen i februari.
Naod Habtemichael är fristående centerpartistisk skribent på Liberala Nyhetsbyrån