Fasa ut det fossila – inte skogsbruket

Foto:

Gästkrönika2022-08-01 19:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den svenska skogen är fantastisk. För rekreation; något som finns till för oss alla när vi behöver en paus från en hektisk vardag.

För andra är den en familjeaffär som har pågått under generationer, för en tredje ett arbete och ett levebröd. Men den svenska skogen, i form av det aktiva och hållbara skogsbruket, är också en viktig resurs för att vi ska lyckas nå våra klimatmål.

73 procent av Europas energi är fortfarande fossil. Vi vet att vi behöver styra om den fossila energin till förnybar energi

Vi vet också att vi behöver en energimix med flera olika förnybara energislag för att kunna tillgodose det energibehov som finns – där en viktig del av lösningen är bioråvaran, som ger oss bioenergi.

Den svenska skogen binder upp kolet i ny biomassa när nya träd planteras och växer upp. Biomassan förnyas i cykler om 100 år, att jämföra med fossila bränslen som har en cykel på flera miljoner år. Sverige har dessutom en skog som varje år växer mycket mer än den andel som årligen avverkas.

Den svenska skogen bidrar dessutom med en trippelvinst: den binder kol när den växer, liksom den binder kol efter avverkning när träet används som material i byggnader, i stället för betong och cement. Den ersätter även fossil energi med bioenergi. Till skillnad från vad många vill hävda och tror, så är det främst restprodukter från skogsindustrin som blir till bioenergi. Det rör sig alltså inte, som i Amazonas, om att avverka fullt friska träd för att sedan elda upp alltihop.

Problemet är att den svenska och nordiska synen på aktivt skogsbruk – och synen på bioenergi - är unik i EU. Länder i södra Europa som har helt andra förutsättningar när det gäller sin växtlighet, har också – så klart – en helt annan syn på skogsbruket.

Deras syn går ut på att låta de träd som exempelvis växer i olivlundarna i Grekland också stå kvar. Tyvärr är det här en syn som har fått brett genomslag i Europaparlamentet, där man i delar vill att också den svenska skogen ska stå orörd, som i ett museum. Jag och Centerpartiet delar inte den synen.

Jag och mitt team jobbar därför ihärdigt för att stå upp för det svenska hållbara skogsbruket i Europaparlamentet. För att få gehör hos makthavare i huset, och för att hålla tillbaka EU:s klåfingrighet och inskränkningar av det svenska skogsbruket.

Sådana inskränkningar motiveras ofta – kontraproduktivt nog – med klimatnytta. Den lagstiftning vi skapar måste vara rimlig, men också praktiskt möjlig att genomföra för skogsägarna. Det ska inte vara en omöjlig förlustaffär att äga och ta hand om en skog.

Sveriges 330 000 skogsägare är otroligt duktiga på att se efter sina skogar och värna om den biologiska mångfalden. Äganderätten är ett viktigt verktyg för att skydda miljö, med markägare som gör en oerhörd nytta.

En skog som ingen äger tas heller inte om hand. Att EU – liksom den svenska staten – vid flera tillfällen, och på godtyckliga grunder, då har velat inskränka svenska skogsägares självbestämmande är helt fel väg att gå.

Rätt väg är i stället att en gång för alla ge skogen och bioenergin status som den förnybara energi den är – och att skapa de politiskt långsiktiga spelregler som skogsägarna och industrin verkligen behöver.

Allt annat är rent tjänstefel av Europas politiker.

Emma Wiesner (C) är ledamot i EU-parlamentet