Förr eller senare slutar flykten vara tillfÀllig

Foto: Sven-Olof Ahlgren

GÀstkrönika2022-12-06 20:12
Detta Àr en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren Àr en liberal tidning.

Det har nu gÄtt mer Àn nio mÄnader sedan Ryssland gick till förnyat angrepp mot Ukraina 24 februari i Är. Och Àven om Ryssland har lÀmnat delar av de omrÄden de tidigare ockuperat, tyder inget pÄ att kriget snart Àr över. NÀr och om det blir fred vÀntar dessutom en lÄng Äteruppbyggnad av landet. Ryssland har systematiskt bombat bostadsomrÄden och kritisk infrastruktur.

Detta fĂ„r i sin tur konsekvenser för de ukrainska flyktingar som sökt sig till Sverige – och det borde mana till eftertanke kring de begrĂ€nsningar som pĂ„verkar de flyende.

Hittills har nÀrmare 50 000 ukrainska flyktingar fÄtt uppehÄllstillstÄnd i Sverige genom EU:s massflyktsdirektiv. Direktivet gör att de har uppehÄllstillstÄnd till mars 2024. Men med det tidsbegrÀnsade tillstÄndet följer en rad begrÀnsningar.

Till skillnad frÄn en vanlig asylprocess gÄr det betydligt snabbare för de ukrainska flyktingarna att beviljas uppehÄllstillstÄnd och att fÄ börja arbeta i Sverige. Barn och ungdomar ges ocksÄ direkt rÀtten att gÄ i svensk skola. DÀremot Àr möjligheten att lÀra sig svenska för vuxna frÄn Ukraina starkt begrÀnsad. Med den svenska tillÀmpningen av massflyktsdirektivet Àr deras rÀtt till utbildning, precis som för asylsökande, starkt begrÀnsad. De har till exempel inte rÀtt till studier i svenska för invandrare (SFI).

Eftersom skyddet Ă€r tĂ€nkt att vara tillfĂ€lligt Ă€r det en rimlig grundprincip. Men förr eller senare mĂ„ste det ”tillfĂ€lliga” tillstĂ„ndet anses vara förbi. För nĂ€rvarande gĂ€ller de ukrainska flyktingarnas uppehĂ„llstillstĂ„nd till mars 2024, men tĂ€nk om kriget inte Ă€r över dĂ„. Och Ă€ven om det Ă€r det, kommer mĂ„nga att ha varit hĂ€r i nĂ€rmare tvĂ„ Ă„r. Är det att betrakta som ”tillfĂ€lligt”.

SprÄket Àr ju ocksÄ ett verktyg för att de ukrainare som flytt till Sverige ska kunna hitta ett jobb att försörja sig pÄ.

FrĂ„n regeringens hĂ„ll förhĂ„ller man sig kallsinnigt till kraven pĂ„ att ge flyktingarna tilltrĂ€de till SFI. I stĂ€llet vĂ€ljer man att stödja ”Svenska frĂ„n dag ett”, en kurs som kan erbjudas av folkhögskolor och studieförbund, med 30 miljoner.

Men om mĂ„let Ă€r att ge alla ukrainarna som vill lĂ€ra sig svenska möjligheten till det, Ă€r det inte givet att Ă„tgĂ€rden rĂ€cker. Medan SFI-undervisning erbjuds i en stor del av Sverige, saknas ”Svenska frĂ„n dag ett” i 40 procent av landets kommuner.

Ju lĂ€ngre kriget fortgĂ„r, desto tydligare blir det att den ”tillfĂ€lliga” vistelsen i Sverige kan bli lĂ„ng. Det borde ligga i regeringens intresse att denna tid blir sĂ„ meningsfull som möjligt för dem som tagit sin tillflykt hit. Och till det skulle organiserade svenskstudier onekligen kunna bidra.

Karl RydÄ Àr ledarskribent pÄ Upsala Nya Tidning, dÀr texten tidigare varit publicerad.