Fusk, hot och dopning ska inte kunna löna sig

.

.

Foto: Sörmlands Media

Gästkrönika2020-10-29 20:18
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Travhästen Propulsion vann i maj i år Elitloppet. Under torsdagen (29/10) fråntog förbundet Svensk Travsport (ST) hästen inte bara den vinsten, utan 37 andra i Sverige. Hästen har nervsnittats, vilket inte är tillåtet vid tävlingar i Sverige.

Över 26 miljoner kronor i prispengar ska omfördelas enligt korrigerade resultatlistor. Tränarens skuldfråga ska dock avgöras av ST:s ansvarsnämnd. Det är märkligt.

De flesta som på olovligt vis kommit över tiotals miljoner behöver förklara sig i rätten, som kan bedöma om en juridisk skuldfråga föreligger. Och hur ska alla de som spelat och vunnit på hästens prestationer hanteras?

Det här speglar en större fråga inom all idrott, nämligen hur öppen den tycks vara för att tjäna pengar på tvivelaktiga vis.

2018 rapporterade Brottsförebyggande rådet att var femte funktionär, anställd eller ideellt engagerad inom idrotten utsatts för hot, våld eller trakasserier. Vissa handlingar sker i affekt, medan andra syftar till att påverka spelarköp, beslut om sponsoravtal eller vilka säkerhetsåtgärder som ska finnas. Spelare, ofta målvakter, erbjuds stora belopp för att styra ett resultat.

Enligt en studie av Karolinska institutet från 2017 känner var tredje av drygt 300 tillfrågade elitishockeyspelare någon som spelat på en egen match. Det är mot ishockeyförbundets regler, men inte samhällets lagar. Liknande siffror rapporteras för fotbolls-, innebandy- och basketspelare.

I september meddelade Spelinspektionen att spel om pengar på fotbollsmatcher begränsas till de fyra högsta divisionerna. Det är bra. 2019 stoppades exempelvis allt spel på division 2-fotboll i södra Svealand. Mer än var tionde match av 105 spelade misstänktes vara riggad.

Den nya spellagen, som trädde i kraft 1 januari 2019, introducerade spelfusk som nytt brott. Ändå tog det nästan två år att begränsa spel inom en specifik idrott. Hur utövare som spelar på arrangemang de själva kan påverka ska behandlas är ännu en lucka. Men svaret kan finnas i Norge.

Enligt ett nytt lagförslag ska dopningsdömda idrottare i framtiden kunna krävas på de pengar de tjänat in. Det är rimligt. Är dopning ett brott borde även frukterna av sådan aktivitet betraktas som brottsligt tillskansade. Så ser det exempelvis ut i skidnationen Österrike.

Men fler regler är inte det entydiga svaret. Ju mer spel regleras i Sverige, desto mer riskerar man att driva spelare till utländska bolag som kan erbjuda nischspel på lägre divisioner och udda idrotter, helt utanför svensk spellagstiftning.

Det är svårt att förbjuda alla skäl till varför folk spelar på idrott. Bättre då att fokusera på de ekonomiska fördelar som fuskande ger upphov till.


Gustav Juntti är fristående liberal skribent.