Det är ett mönster. Ryssland begår ett iögonfallande krigsbrott i Ukraina. Regimen följer upp med lögner, dimridåer och fällor som många i väst trillar i.
Nu skedde det efter missilangreppet mot ett köpcenter i Krementjuk, Poltava län. Samma desinformationskampanj har följt andra ryska förbrytelser under de senaste månaderna. Som bombningen av järnvägsstationen i Kramatorsk den 8 april då 59 ukrainare dödades. Eller sprängningen av teatern i Mariupol den 16 mars som tog flera hundra liv.
Fakta är följande: strax före klockan tre på måndagseftermiddagen träffades köpcentret Amstor av en långdistansmissil avfyrat från ryskt bombflyg. Några sekunder senare slog en likadan missil ner i en annan byggnad cirka 500 meter därifrån.
Detta vet vi av videoupptagningar, fynd på platsen och medgivanden av Ryssland.
Enligt ukrainska myndigheter befann sig omkring tusen personer i köpcentret en stund före angreppet. De flesta hann ut när de hörde flyglarmet men runt 200 besökare och anställda ska ha varit kvar i byggnaden när den träffades av missilen.
Ett 20-tal personer uppges ha dödats och ett 60-tal skadats. Dödstalet stiger allteftersom människor grävs fram inifrån rasmassorna.
Rysslands reaktion är samma som vanligt: en massiv desinformationskampanj vars syfte inte är att övertyga utan att överbelasta mottagaren med olika, gärna motstridiga förklaringar som utmattar och sår tvivel.
Den första kommentaren till anfallet gavs av Dmitrij Poljanskij, en av Rysslands företrädare i FN, som kallade bombningen för en ukrainsk ”provokation”. Det är ett ryskt standardbegrepp med flytande innebörd – påhitt, iscensättning, svartmålning.
Nästa besked kom från ryska UD och utrikesminister Sergej Lavrov, som hävdade att ryskt flyg mycket riktigt bombade men att måltavlan var en hangar med vapen och ammunition som levererats av väst, och att köpcentret, som dessutom ska ha varit tomt, träffats när allt detta detonerat.
Påståendet om det tomma köpcentret är lättast att avfärda, bland annat genom filmer, inköpskvitton och offentliga dödsbesked över butiksanställda.
Journalister från undersökningsgruppen Bellingcat har med hjälp av satellitbilder och annat visat att ytan mellan köpcentret och den andra byggnaden är oskadad, vilket motbevisar påståendet att det var detonationen i någon intilliggande hangar som sprängt Amstor. Inte heller förekom det några följande explosioner i någon av byggnaderna, vilket visar att det inte fanns ammunition där missilerna slog ner.
Istället stödjer det Ukrainas uppgifter att fabriksbyggnaden, som tillhörde vägbyggföretaget Kredmasj, rymde sådant som kan förväntas hittas där.
Problemet med den ryska desinformationen är att den fungerar. Tillräckligt många medier i väst återgav diktaturens ord okritiskt också denna gång, utan att berätta att påståendena inte stöddes av några bevis och utan att påminna om att Lavrov ljuger snart sagt varje gång han öppnar munnen.
En orsak kan vara att många inte vill acceptera det ohyggliga utan söker någorlunda rimliga förklaringar. För inte kan väl någon med berått mod bomba samlingsplatser för civila, långt från stridsområdet?
Jo, Ryssland kan och gör. Igen och igen. Det är dags att alla lär sig det.
Alex Voronov är fristående liberal skribent och tidigare politisk redaktör på tidningen.