Pengar Àr inte allt. Men de betyder mycket. I första hand eftersom de anvÀnds till mat och husrum, i nÀsta steg för att de ger en frihet. Men betrÀffande lycka har stÄlarna sina begrÀnsningar, dÀr Àr forskarna eniga. Högre lön innebÀr visserligen större lycka, men bara upp till en nivÄ pÄ omkring 50 000-60 000 kronor i mÄnadslön. DÀrutöver finns det nÀstan inget samband alls, enligt amerikansk forskning.
Riktigt mycket pengar kan tvĂ€rtom ge mindre lycka. Den mĂ€nskliga egenskapen girighet kommer in i bilden och gör att de allra flesta jĂ€mför sig med andra â toppchefer tittar pĂ„ andra toppchefer och det finns alltid nĂ„gon som belönas lite mer. Lita pĂ„ att raket- och elbilsmagnaten Elon Musk blev irriterad nĂ€r Jeff Bezos, som började packa böcker och grundade Amazon, gick om honom i förmögenhetstoppen.
Girigheten driver finansbranschen. Filmer som vill skapa dramaturgi överdriver alltid karaktÀrernas cynism och hÀnsynslöshet, till exempel i Oliver Stones Wall Street (1987). SÄ tror man att det Àr, tills att verkligheten kommer och slÄr sagan med hÀstlÀngder.
Idrotten ansĂ„gs lĂ€nge vara fredad frĂ„n storkapitalet. Begrepp som âĂ€del tĂ€vlanâ och âden olympiska tankenâ styrde. LĂ„ngt in pĂ„ andra halvan av 1900-talet hade ord som âproffsligaâ eller âproffscirkusâ en negativ klang. TĂ€vlan om medaljer, att kĂ€mpa för sitt land eller sitt lag var det som gĂ€llde. Förvisso fanns ett ökande mĂ„tt av hyckleri över denna amatörstatus.
2000-talets toppidrottsmĂ€n och -kvinnor Ă€r vandrande varumĂ€rken som omsĂ€tter mĂ„ngmiljardbelopp, exempelvis Tiger Woods eller Serena Williams. Motprestationen för att ta emot pengarna Ă€r att uppfylla nĂ„gra grundkriterier. Deras vĂ€rde ligger i att vara förebilder för miljarder unga som köper tröjorna och andra prylar som saluförs. De mĂ„ste stĂ„ för nĂ„got slags ârent spelâ och mĂ€nniskors lika vĂ€rde, exempelvis. SĂ„ var det Ă„tminstone fram till 2022 dĂ„ Ryssland invaderade Ukraina och Qatar arrangerade fotbolls-VM.
Idrottsfans har de senaste decennierna fÄtt vÀnja sig vid att oligarker och emirer köpt fotbollslag för att sedan hÄlla sig i bakgrunden. Deras pengar har varit vÀlkomna. Naivt har man trott att de inte ville ha nÄgot i utbyte.
Det senaste Ă„ret har hockey- och fotbollsspelare, Ă€ven svenskar, glatt lĂ„tit sig köpas till ryska ligor för att saluföra Putins krigsmaskin. Saudierna har plockat golfspelare till sin egen tour, LIV-touren, och Qatar har fĂ„tt David Beckham, Zlatan Ibrahimovic med flera att hylla sitt antidemokratiska system dĂ€r kvinnor och homosexuella fĂ„r hĂ„lla sig undan: âTio poĂ€ngâ, slog han fast, Zlatan. Som en slutklĂ€m erbjöds varumĂ€rket nummer ett, Lionel Messi, en Ă„rslön pĂ„ 4,5 miljarder kronor (!) för att bli en galjonsfigur för den absoluta monarkin Saudiarabien.
Saudierna följer pengarnas logik som beskrivet ovan. Messi besegrade fransmannen Kylian Mbappé i den Àdla kampen, VM-finalen, i höstas. Men Mbappé tjÀnar nÀstan dubbelt sÄ mycket som Messi i klubben Paris SG, 800 mot futtiga 400 miljoner kronor om Äret. AlltsÄ borde Messi ha sagt ja, tack, det Àr jag vÀrd, och lagt principerna Ät sidan.
Men Messi sade nej. Han vill flytta till Miami och USA:s fotbollsliga âav familjeskĂ€lâ. MĂ„nga andades ut, i Riyadh andades man in. Ăr det början pĂ„ en nyordning, en sundare idrottsvĂ€rld? Nja, nĂ€sta VM arrangeras i USA (samt Kanada och Mexiko) 2026. DĂ„ finns alltsĂ„ Messi pĂ„ plats dĂ€r för att marknadsföra VM 2030 som alla âvetâ hamnar i Saudiarabien. Sedan i fjol Ă€r argentinaren turistambassadör för diktaturen. Han fĂ„r sina miljarder Ă€ndĂ„ och girigheten segrar pĂ„ nytt. Men familjen fĂ„r det nog bra i Florida.
Johan Rudström Àr ledarskribent pÄ Upsala Nya Tidning (lib). Texten har tidigare publicerats dÀr