En handvÀska Àr inte en investering

Det Àr oftast en jÀttedÄlig idé att investera i bruksvaror, som vÀskor, klockor eller sneakers, eftersom de tappar i vÀrde sÄ fort de anvÀnds, skriver tidningens gÀstkrönikör Johanna Schreiber.


Mona Sahlins röda Louis VuittonvÀska vÀckte pÄ sin tid debatt.

Mona Sahlins röda Louis VuittonvÀska vÀckte pÄ sin tid debatt.

Foto: Maja Suslin/TT

GÀstkrönika2025-01-11 05:05
Det hĂ€r Ă€r en krönika. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

GÀstkrönika

Influeraren Magdalena Graaf har blivit rÄnad. Men det Àr inte innehÄllet i vÀskan som Àr borta, utan sjÀlva vÀskan. Eller snarare: VÀskorna. Omkring 20 stycken, till ett sammanlagt vÀrde av hundratusentals kronor.

“Sorgen efter att ha blivit plundrad Ă€r total”, skriver Graf pĂ„ Instagram. Det Ă€r en fullt legitim kĂ€nsla. Att bli utsatt för ett inbrott innebĂ€r inte bara stölden i sig, utan ocksĂ„ och obehaget och rĂ€dslan som uppstĂ„r av att frĂ€mmande mĂ€nniskor har varit inne i ens hem.

FrĂ„gan Ă€r dock varför Magdalena Graaf Ă€ger vĂ€skor för hundratusentals kronor. Hon skriver att hon bland annat ser vĂ€skorna som investeringar. 

TyvÀrr Àr det oftast en jÀttedÄlig idé att investera i bruksvaror eftersom de tappar i vÀrde sÄ fort de anvÀnds. MÀn har redan insett detta, genom det smÀrtsamma uppvaknandet nÀr luften gick ur andrahandsmarknaden för bÄde sneakers och klockor.

undefined
En Birkin-vÀsta frÄn Hermes, kostar över 100 000 kronor.

Det Ă€r snart 20 Ă„r sedan författaren och regissören Sisela Lindboms roman “De skamlösa” satte igĂ„ng det som kommit att kallas för “vĂ€skdebatten”. Romanen var en avancerad satir över hur unga, svenska, yrkesarbetande kvinnor inspirerats av den amerikansk överkonsumtion som bland annat förekommer i tv-serien Sex and the city. Ett fenomen som kunde betraktas som relativt nytt under början och mitten av 00-talet.

Sedan dess har handvĂ€skan blivit en symbol för just överdriven lyxkonsumtion. Minns till exempel nĂ€r danska Socialdemokraternas ledare Helle Thorning-Schmidt började kallas för “Gucci-Helle” 2005 och diskussionen under 2010 om Mona Sahlins röda Louis Vuitton-vĂ€ska, som dĂ„ kostade 6 000 kronor. OmrĂ€knat i dagens penningvĂ€rde skulle Sahlins vĂ€ska ha kostat 8 000 kronor. Det Ă€r mycket pengar. Men den svenska skvalpvalutan har gjort att priserna pĂ„ europeiska lyxvaror har stigit till absurda nivĂ„er. En av de vanligaste vĂ€skmodellerna som svenska medelinkomsttagarkvinnor vill “unna sig” Ă€r Mulberrys modell Bayswater som i dag kostar 17 000 kronor. En annan Ă€r Louis Vuittons “Speedy Bag” som landar pĂ„ 20 000 kronor.

“Jag hade förtjĂ€nat den”, Ă€r inte sĂ€llan en kommentar som klĂ€cks nĂ€r en monogramprydd vĂ€ska visas upp. FrĂ„gan Ă€r dock vad Ă€garinnan har förtjĂ€nat. Allra mest Ă€r det rimligtvis att fĂ„ höra sanningen. NĂ€mligen att flera generationer kvinnor har blivit grundlurade av bĂ„de tv-serier och influerare. En handvĂ€ska Ă€r ingen investering. Den Ă€r sjĂ€lva symbolen för pengar som kastats i sjön.


Johanna Schreiber Àr fristÄende liberal skribent pÄ Liberala NyhetsbyrÄn

undefined
Johanna Schreiber.