GÀstkrönika
Influeraren Magdalena Graaf har blivit rÄnad. Men det Àr inte innehÄllet i vÀskan som Àr borta, utan sjÀlva vÀskan. Eller snarare: VÀskorna. Omkring 20 stycken, till ett sammanlagt vÀrde av hundratusentals kronor.
âSorgen efter att ha blivit plundrad Ă€r totalâ, skriver Graf pĂ„ Instagram. Det Ă€r en fullt legitim kĂ€nsla. Att bli utsatt för ett inbrott innebĂ€r inte bara stölden i sig, utan ocksĂ„ och obehaget och rĂ€dslan som uppstĂ„r av att frĂ€mmande mĂ€nniskor har varit inne i ens hem.
FrÄgan Àr dock varför Magdalena Graaf Àger vÀskor för hundratusentals kronor. Hon skriver att hon bland annat ser vÀskorna som investeringar.
TyvÀrr Àr det oftast en jÀttedÄlig idé att investera i bruksvaror eftersom de tappar i vÀrde sÄ fort de anvÀnds. MÀn har redan insett detta, genom det smÀrtsamma uppvaknandet nÀr luften gick ur andrahandsmarknaden för bÄde sneakers och klockor.
Det Ă€r snart 20 Ă„r sedan författaren och regissören Sisela Lindboms roman âDe skamlösaâ satte igĂ„ng det som kommit att kallas för âvĂ€skdebattenâ. Romanen var en avancerad satir över hur unga, svenska, yrkesarbetande kvinnor inspirerats av den amerikansk överkonsumtion som bland annat förekommer i tv-serien Sex and the city. Ett fenomen som kunde betraktas som relativt nytt under början och mitten av 00-talet.
Sedan dess har handvĂ€skan blivit en symbol för just överdriven lyxkonsumtion. Minns till exempel nĂ€r danska Socialdemokraternas ledare Helle Thorning-Schmidt började kallas för âGucci-Helleâ 2005 och diskussionen under 2010 om Mona Sahlins röda Louis Vuitton-vĂ€ska, som dĂ„ kostade 6 000 kronor. OmrĂ€knat i dagens penningvĂ€rde skulle Sahlins vĂ€ska ha kostat 8 000 kronor. Det Ă€r mycket pengar. Men den svenska skvalpvalutan har gjort att priserna pĂ„ europeiska lyxvaror har stigit till absurda nivĂ„er. En av de vanligaste vĂ€skmodellerna som svenska medelinkomsttagarkvinnor vill âunna sigâ Ă€r Mulberrys modell Bayswater som i dag kostar 17 000 kronor. En annan Ă€r Louis Vuittons âSpeedy Bagâ som landar pĂ„ 20 000 kronor.
âJag hade förtjĂ€nat denâ, Ă€r inte sĂ€llan en kommentar som klĂ€cks nĂ€r en monogramprydd vĂ€ska visas upp. FrĂ„gan Ă€r dock vad Ă€garinnan har förtjĂ€nat. Allra mest Ă€r det rimligtvis att fĂ„ höra sanningen. NĂ€mligen att flera generationer kvinnor har blivit grundlurade av bĂ„de tv-serier och influerare. En handvĂ€ska Ă€r ingen investering. Den Ă€r sjĂ€lva symbolen för pengar som kastats i sjön.
Johanna Schreiber Àr fristÄende liberal skribent pÄ Liberala NyhetsbyrÄn