Invandring: både en lösning och en stor utmaning

Gästkrönika 16 augusti 2023 18:25
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Den som vill måla Sverige i mörka färger använder sig med fördel av statistik från arbetsmarknaden. Någon grupp kan alltid sägas lida av "massarbetslöshet", lite beroende på hur gruppen avgränsas och på vilket mått som används: öppen eller dold arbetslöshet, sysselsättnings- eller försörjningsgrad. För ett drygt decennium sedan var det ungdomarna som led mest, med 30 procents arbetslöshet.

Fortfarande är nästan var tredje ung (15– 24 år) utan jobb, 29,9 procent i juni (SCB). Men insikten att de allra flesta av dem bara söker säsongsjobb, att de har studier att gå till och är försörjda av sina föräldrar, har fått debatten att svalna. Sedan något decennium är nästan allt fokus på de utrikes födda, kopplat till debatten om migration och integration. Gapet i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda har varit betydligt större i Sverige än i övriga EU.

Den som ser invandring som enbart ett problem för Sverige har kunnat hänvisa till gapet i arbetslöshet, till tiden det tar att etablera sig vilket leder till ett permanent utanförskap med stora konsekvenser för samhället, särskilt i utsatta områden. De allra flesta inser dock att invandring också är nödvändig, med tanke på demografin och bristen på arbetskraft i många välfärdsyrken. Allt färre som kör buss eller jobbar i äldreomsorgen har helsvensk bakgrund, för att ta några exempel.

De senaste åren har sysselsättningen för utrikes födda skjutit i höjden, särskilt för kvinnor. Gapet i sysselsättningsgrad, 75 procent mot 86 procent för inrikes födda, är på väg att slutas. Enligt Konjunkturinstitutet är bristen på arbetskraft och bristen på infödda svenskar i arbetsför ålder (20– 64 år) de huvudsakliga förklaringarna. De positiva effekterna av invandringen är alltså uppenbara.

Men de som enbart vill måla i ljusa färger har också utmaningar. Det räcker med att jobba några timmar för att vara sysselsatt. Jobben besätts snabbt av vissa invandrargrupper, till exempel de ukrainska kvinnor som kommit till Sverige efter invasionen i februari 2022. För andra grupper ser det fortsatt dystert ut. Av dem som är födda i Afrika är närmare 30 procent utan jobb, dubbelt så stor andel som för hela gruppen utrikes födda.

Det är svårt att ringa in utanförskap med siffror. Varje försök leder snabbt till nya (van-)tolkningar som ska passa ens egen beskrivning av läget. Två bilder av Sverige som båda är sanna: Utanförskapet är oerhört allvarligt och skakar landet i grunden, med skjutvapenvåld som yttersta konsekvens. Samtidigt går fler till jobbet och det skapas varje dag nya trådar som binder oss samman.

Johan Rudström är ledarskribent på Upsala Nya Tidning (lib). Texten är tidigare publicerad där


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa