Att stoppa en dator i handen på skolelever är att göra dem en rejäl björntjänst.

”Du förstår inte, de kan knappt skriva ett prov för hand. Halvvägs in i provet klagar de över att de får ont i händerna av pennorna.”

Så beskrev en god vän, som är gymnasielärare, vad som hände när han bestämde sig för att låta sina elever skriva en längre uppgift för hand – att de för en gång skull inte skulle få använda sig av dator. Avsaknaden av ett tangentbord var svår att hantera för eleverna. Trots att det är en populär utbildning på en likaledes populär gymnasieskolan, var uppgiften att skriva med papper och penna nästan övermäktig dessa tonåringar.

Jag tänker på det när jag läser Paulina Neudings intervju med skolminister Lotta Edholm på ledarplats i Svenska Dagbladet. Skolministern är tydlig med att digitaliseringen av den svenska skolan har gått för långt. Det som var tänkt att hjälpa elever från svagare hem – alla har inte tillgång till surfplattor och datorer – har i stället visat sig stjälpa:

”Tanken med Digitaliseringskommissionen var den exakt motsatta, nämligen att man skapar en klassklyfta om man inte ser till att alla barn får tillgång till skärmar i skolan. Men kanske blev det tvärtom – alla har skärmar, och det är en välfylld bokhylla som är den verkliga klassmarkören”, säger Edholm.

Konsekvensen av skolvärldens påbjudna skärmanvändning syns alltså så högt upp som i gymnasiet. Och det är klart, om man inte drillats att skriva för hand i de första årskurserna, när ska man då lära sig?

Men spelar det någon roll om ungdomarna har lite krattig handstil? Ja, det gör det. För det handlar om mer än handstilen. Kognitionsforskare brukar framhålla att barn lär sig bättre om de får läsa i läroböcker i stället för att titta på en skärm och om de får skriva med papper och penna i stället för att knattra på ett tangentbord.

Skolminister Lotta Edholm har rätt att vara upprörd, men för elevernas skulle måste hon också gå från ord till handling. Den digitaliseringsstrategi som bidragit till att svenska elever saknar grundläggande färdigheter löper ut vid årsskiftet. I veckan är det tänkt att Skolverket ska anta en ny plan för de kommande åren samtidigt som myndigheten får sitt nya regleringsbrev av regeringen.

Om Edholm och hennes stab inte redan har gjort det, är det minst sagt bråttom att se över vad regleringsbrevet säger om digitalisering samt hur Skolverkets strategi för de kommande åren ska se ut.

Inriktningen borde vara given: papper, penna och böcker i första hand. Använd för all del datorer högre upp i åldrarna, men se också till att gymnasieelever kan använda en penna utan att få ont i handen.

Karl Rydå är ledarskribent på Upsala Nya Tidning, där texten tidigare varit publicerad.