De första stegen mot att införa klimattullar togs i veckan, när Europaparlamentet röstade för ett första förslag om utformning. Tidigare har EU-kommissionen genom sin “Green Deal”, gröna giv, aviserat att man avser lägga fram ett liknande förslag.
Tullar och andra handelshinder är generellt inget bra verktyg, varken för att skydda den egna produktionen eller för att påverka andra länder i en viss riktning. Men klimattullarna utgör ett undantag.
Merparten av de koldioxidutsläpp som sker inom EU är försedda med en prislapp genom unionens utsläppshandel, vilket innebär att företag som släpper ut klimatgaser måste betala ett “marknadspris” för det.
Utsläppshandeln är ett effektivt sätt att få ned utsläppen till lägsta kostnad, men den ökar samtidigt företagens produktionskostnader. Om länder i andra delar av världen saknar utsläppshandel eller koldioxidskatt, och därmed kan tillverka samma produkter utan klimatpålagor, finns risken att produktionen helt enkelt flyttar dit. Resultatet är så kallat koldioxidläckage, att klimatåtgärderna på hemmaplan blir verkningslösa ur ett globalt perspektiv.
Klimattullar skulle innebära att exportörer från länder som inte prissatt sina utsläpp i stället tvingas betala för dem vid EU:s gräns. Därmed minskar man den i grunden orättvisa fördel dessa företag har.
Förslaget skulle också göra stor skillnad. EU är världens största handelspartner och världens näst största ekonomi. Det är inte en marknad de flesta vill mista. Men då krävs inte bara att klimattullarna införs, utan också att de utformas rätt.
Som Europaparlamentarikern Jakop Dalunde (MP) skriver i Aktuell Hållbarhet (9/3) måste förslaget vara i enlighet med Världshandelsorganisationens regler. Den regelstyrda världshandeln undermineras allt oftare av Kina, och därmed blir det än viktigare att EU inte undergräver legitimiteten i systemet.
Dessutom bör tullarna skapa incitament för länder utanför EU att införa egen utsläppshandel eller koldioxidskatter. Om bara de varor som exporteras till EU-länder beskattas kommer mycket koldioxidintensiv produktion att finnas kvar. Klimattullarna bör i den mån det är möjligt bidra till en global prissättning på klimatutsläpp.
Rätt utformat blir klimattullarna också ett sätt att ge svenska och europeiska företag förutsättningar att konkurrera globalt, och för innovationer som grönt stål att bli en ny exportsuccé. Om världen ska klara av klimatomställningen räcker det inte att bara vissa delar av världen betalar för sina utsläpp.
Joakim Broman är fristående liberal skribent.