"Fler områden kan klassas som utsatta", rapporterar Sveriges Radio (10/10). Om några veckor presenterar Polisen nämligen en ny lista över utsatta områden. Det är den ökade våldsspiralen som antas få fler områden att ringas in.
En uppdaterad lägesrapport borde välkomnas. Men i vanlig ordning klagas det över att Polisen med listan skulle peka ut områden.
Till P4 Östergötland säger till exempel moderaten Annika Krutzén i Linköping, där Skäggetorp som klassas som särskilt utsatt finns, att "vi är väldigt skeptiska, att man sätter en stämpel på ett helt område på det här sättet”. I samma anda påstod Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö universitet, tidigare i år att begreppet "utanförskap" blir en "påklistrad etikett på både individer och områden". Det fokus som Polisens lista har leder, resonerade Salonen, till "skuldbeläggning".
När Gottsunda för flera år sedan kom med på listan beklagade sig även Uppsalas Erik Pelling (S) över att stadsdelen därmed fick en ”etikett”. Han berömde dock senare listan för att vara "väldigt effektiv" (Dagens Samhälle, 16/3 2021).
Det vore bra om fler övergav idén om att "etiketten" är mer central än hur saker och ting faktiskt förhåller sig. Om segregationen inte synliggörs blir den förstås svår att motverka.
Dessutom är det dumt att tro att en myndighets lista av det här slaget ens skulle kunna hållas hemlig, utan att läcka.
När akademiker som Tapio Salonen hävdar att fokus på kriminalitet och otrygghet – som listan över utsatta områden har – leder till "skuldbeläggning", undrar man skuldbeläggning av vem?
Enligt Polisen karaktäriseras utsatta områden av att "kriminella har en inverkan på lokalsamhället". I särskilt utsatta områden finns "en hög koncentration av kriminella", parallella samhällsstrukturer, extremister och fundamentalister som "begränsar människors fri- och rättigheter". Varför skulle det vara så fel att folk som saboterar i dessa bostadsområden, som kriminella och moralpoliser, "skuldbeläggs"?
Om moderaten Annika Krutzén i Linköping är så mån om att områden i hennes stad inte ska få dåligt rykte borde hon vara mer bekymrad över hur våldsverkare skapade upplopp i Skäggetorp under påskkravallerna.
Politiker och debattörer som tror på att dölja problem av omtanke om utsatta områden börjar i helt fel ände. En bättre "stämpel" kommer när det blir tryggare och bättre. Inte av att politiker och myndigheter i ytterligare decennier tittar bort.
Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning (lib). Texten har tidigare publicerats där