En liten pojke som sĂ€ljer majblommor blev illa bemött och utsattes för rasistiska kommentarer pĂ„ sociala medier. Det Ă€r mĂ„nga som hört om Murhaf. Hans historia blev viral och i skrivande stund har han sĂ„lt majblommor för över 4 miljoner kronor. Det Murhaf och hans kompisar tĂ€nkte samla ihop â tillrĂ€ckligt med pengar sĂ„ att de kunde kĂ€ka pizza tillsammans â har han tjĂ€nat ihop med rĂ„ge. Men det den lille pojken vill ha mest av allt gĂ„r inte att köpa.
För Murhaf och hans familj lever i ett slags byrĂ„kratiskt limbo. De har fĂ„tt tre avslag pĂ„ asylansökan, men kan inte utvisas till hemlandet Etiopien. Familjen saknar giltiga identitetshandlingar. Till DN (27/4) sĂ€ger Murhaf att han hade velat köpa uppehĂ„llstillstĂ„nd och fĂ„ sina fyra sista siffror för att kunna skaffa Swish och bankkort som sina jĂ€mnĂ„riga kompisar â men det gĂ„r ju inte. Han Ă€r ett barn som vuxit upp i Sverige utan fast mark under fötterna och som inte vill nĂ„got mer Ă€n att fĂ„ veta att han fĂ„r stanna.
Att mÄnga politiker gÄtt ut och gett Murhaf sitt stöd har lett till kritik. NÀr Sveriges migrationspolitik Àr sÄ stram, och det nÀstan helt saknas opposition mot den rÄdande ordningen, kommer anklagelser om hyckleri mot de politiker som stÄr upp mot rasismen. Irena Pozar skriver i Aftonbladet (25/4) om hur "ett snabbt klick i en webbshop kan fÄ en att kÀnna sig som en antirasistisk hjÀlte" samtidigt som mÄnga av dessa politiker driver en politik som gör situationen svÄrare för asylsökande och papperslösa. Hon har en poÀng, Àven om det tar emot att skÀlla pÄ politiker för att de uttalar sig mot rasism. NÄgonstans gÄr en anstÀndighetens grÀns, och politiker som för en stram migrationspolitik, men tar avstÄnd frÄn rasism Àr att föredra. För oanstÀndighet Àr faktiskt vÀrre Àn hyckleri.
I DN (26/4) gĂ„r det att lĂ€sa om en annan pojke, sjuttonĂ„rige Zarif, som ska utvisas till Bangladesh efter elva Ă„r i Sverige. Zarifs tvĂ„ yngre syskon Ă€r födda i Sverige, och alla tre har gemensamt att de inte minns nĂ„gon annan tillvaro Ă€n den svenska. ĂndĂ„ ska de utvisas.
Att Sverige behandlar barn pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet skaver. Det Ă€r det nog mĂ„nga som tycker, Ă€ven om appeller för medmĂ€nsklighet de senaste Ă„ren vĂ€gt hyfsat lĂ€tt i migrationsdebatten. Det Ă€r visserligen svĂ„rt att basera politiken kring enskilda ömmande fall. I alla tĂ€nkbara system â förutom de som i princip innebĂ€r fri invandring â kommer svĂ„ra grĂ€nsfall att uppstĂ„. Men en stramare politik innebĂ€r sĂ„klart att de svĂ„ra, skavande fallen blir lĂ„ngt mĂ„nga fler.
Svenskt flyktingmottagande och integration behöver förbÀttras, tyvÀrr har det politiska samtalet och förslagen tippat över till att bara handla om kontroll och stÀngda grÀnser. Men vi behöver prata om alla barn som vÀxer upp i Sverige med en klump i magen av oro över om de kommer fÄ stanna eller inte. Vem för deras talan? I politiken verkar det helt saknas röster som stÄr upp för dem. Liberalerna borde vara en sÄdan röst.
Mimmie Björnsdotter Grönkvist Àr fristÄende liberal skribent pÄ Liberala NyhetsbyrÄn