Lukasjenko sprattlar i Putins koppel

Gästkrönika 11 juli 2022 19:25
Detta är en ledarkrönika. Eskilstuna-Kuriren är en liberal tidning.

Kommer Belarus att gå med i kriget? Frågan har ställts sedan 24 februari och tas på fullt allvar av Ukraina

Gränsen mot Belarus är ett befintligt frontavsnitt, och man kan på goda grunder hävda att Belarus redan är part i kriget. Ryssland använder dess territorium för flyg-, artilleri och missilangrepp och – tidigare – för markanfall mot Kiev och Tjernihiv. Ukrainska myndigheter hävdar också att belarusiska styrkor korsade gränsen i våras men inte deltog i striderna.

Ett regelrätt anfall är något helt annat. Den första osäkra faktorn är skicket på Belarus väpnade styrkor. Vad kan de tillföra? Klarar de av att prestera offensivt där Ryssland gått bet?

 

Klart är att det inte finns någon krigslust i det belarusiska samhället och sannolikt inte i dess krigsmakt. Det framgår av opinionsmätningar – exempelvis de som Chatham House genomför – där inte fler än mellan tre och sex procent av de tillfrågade stöder idén att Belarus går aktivt in i kriget. Desto fler ställer sig bakom tankar på olika typer av obstruktion mot eventuell krigsorder.

Uttryck för det senare syns redan i form av inhemskt sabotage mot järnvägsförbindelser, för att försvåra transport av ryska krigsresurser.

Belarus må vara en minst lika hårdför diktatur som Ryssland, med polisrepression och mediekontroll, men är fritt från expansionistiska idéer. Ingen i Minsk strävar efter att kuva eller erövra något annat land. En vanligare insikt, från toppen till botten i det belarusiska samhället, är att det egna landet är litet och utsatt i skuggan av Ryssland.

 

Vladimir Putin hjälpte Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko att hålla sig kvar vid makten efter det bortfuskade valet 2020. Han fick pengar i utbyte mot en omfattande rysk militär närvaro i landet.

Trots det använder Lukasjenko de verktyg han har kvar för att – inåt mot de egna medborgarna och utåt mot väst – markera någon sorts autonomi i förhållande till Ryssland. Exempelvis har hans regim hittills valt att inte spela med i Putins spel att betrakta de ryska ockupationsadministrationerna i Luhansk och Donetsk som självständiga stater.

 

Lukasjenko må känna press från Moskva, vars stöd han är beroende av, att göra mer för det ryska erövringskriget. Samtidigt inser han att en order till de egna trupperna att gå till anfall kan bli början till slutet för hans maktinnehav.

Den mest uppenbara risken för Lukasjenko är en anti-krigsrevolt där delar av hans maktbas, främst inom militären, vänder sig mot honom. Men en sådan händelseutveckling, eller hotet om den, kan även göra att Ryssland kopplar hårdare grepp om Belarus vid krigstillstånd – och då byter ut Lukasjenko mot en mer medgörlig och förutsägbar vasall.

Om så Belarus skulle gå in i kriget, blir det möjligt för Polen att stå utanför?

 

Under alla omständigheter skulle belarusisk stridande trupp i Ukraina leda till en förlust av kontroll över händelseutvecklingen som knappast ingår i Lukasjenkos planer.

Allt detta sammantaget gör att svaret på den inledande frågan – om Belarus kommer att gå med i kriget – måste bli nej. Å andra sidan ville många, till och med i Ukraina, inte tro på att Ryssland skulle genomföra fullskalig invasion förrän en sådan var ett faktum.

Alex Voronov är fristående liberal skribent och tidigare politisk redaktör på tidningen.


 
 
 
 
 
 
Läs mer!

Alex Voronov: Han har krigat mot Ryssland sedan han var 14

Han har krigat mot Ryssland sedan han var 14

Alex Voronov: Vapenmakt är det enda språk Moskva förstår

Vapenmakt är det enda språk Moskva förstår
Visa fler
Ämnen du kan följa