LVU-kampanjen fortsätter att försvåra socialtjänstens arbete

Barn med muslimsk bakgrund omhändertas inte i större utsträckning än andra barn med liknande uppväxtvillkor, konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport. Men många tror fortfarande att det är så, skriver gästkrönikören Naod Habtemichael.

Foto:

Gästkrönika2024-09-20 05:03
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige har varit en måltavla för en av de mest omfattande desinformationskampanjerna i modern tid. Den så kallade ”LVU-kampanjen” – som syftar på lagen om vård av unga (LVU) – började få internationell spridning våren 2022. Den har försökt måla upp en falsk bild av att svenska myndigheter systematiskt särbehandlar och omhändertar utländska och muslimska barn.

Konspirationsteorin har väckt starka känslor, inte minst utomlands, och har skadat förtroendet mellan svenska myndigheter och många familjer. 

Det är därför välkommet att Socialstyrelsen, genom en granskning, nyligen satte ned foten och visade att desinformationen helt och hållet saknar grund. 

Socialstyrelsens rapport slår fast det många redan visste: Barn med muslimsk bakgrund omhändertas inte i större utsträckning än andra barn med liknande uppväxtvillkor. Slutsatsen går stick i stäv med lögnerna som har spridits av individer och nätverk som vill skada förtroendet mellan socialtjänsten och familjer med utländsk bakgrund.

Men trots att de falska grunderna har synats, är flera av farorna som uppstod i samband med desinformationskampanjen långt ifrån över.

På individnivå är riskerna allra tydligast: föräldrar med invandrarbakgrund kan fortsätta att vara mindre benägna att söka hjälp från myndigheter – trots att de kan ha ett stort behov av stöd. 

Efter en tid där samma falska budskap har återupprepats i utländska tv-kanaler och sociala medier kan det vara lättare att tänka ”ingen rök utan eld”. Det riskerar att skada just de barn som kampanjen påstår sig vilja skydda.

Ännu värre är de stora säkerhetsriskerna. I extremfall har personer med kopplingar till radikalislamistiska miljöer uppmanat till våld och attacker mot svenska myndigheter. Desinformationen riskerar alltså inte bara att nagga förtroendet för socialtjänsten i kanten, utan kan också utgöra ett allvarligt hot mot samhället i stort.

Den konspiratoriska kampanj som målar upp en falsk bild av rättssäkerheten i Sverige sår inte bara frön av misstro i stora delar av samhället. Den sprider även en felaktig uppfattning i omvärlden om hur svensk demokrati och rättsväsende faktiskt fungerar. 

Rökridåerna som skapas döljer de verkliga utmaningarna som samhället måste hantera, och försvårar arbetet för dem som faktiskt är satta att skydda de mest utsatta barnen i Sverige.
 

Naod Habtemichael är fristående centerpartistisk skribent på Liberala Nyhetsbyrån