Man räddar inte världen på Instagram

Josefin Fällgren

Josefin Fällgren

Foto: Elin Söderholm

Gästkrönika2024-07-19 16:42
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Genom historien har ungdomsgenerationer tagit ställning för frågor som ligger dem varmt om hjärtat. Det har inte alltid varit populärt, men det har varit ett återkommande mönster. Dagens unga delar tidigare generationers samhällsintresse, men verkar nöja sig med att vara aktivistiska på sociala medier.

Tidigare i år släppte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) rapporten “Ung Idag: En fördjupad bild av ungas inflytande och delaktighet”. Resultaten som redovisas kommer från MUCF:s nationella ungdomsenkät som genomförs var tredje år. Den senaste genomfördes år 2021.

Rapporten visar att en majoritet av de unga, 62 procent, är intresserade av samhällsfrågor. Det borde vara ett styrketecken för demokratin och en stark indikation på att unga i dag faktiskt bryr sig om samhället och vill påverka det.

Men när det kommer till hur detta intresse omsätts i praktiken så uppgav en majoritet att de stöttat en åsikt på internet och ungefär en tredjedel att de hade skrivit på en namninsamling. Men väldigt få hade kontaktat en politiker eller tjänsteman för att diskutera en fråga, skrivit en insändare eller deltagit i ett politiskt möte.

undefined
För de flesta unga verkar samhällsengagemanget både starta och stanna på sociala medier.

De senaste åren har denna sociala medier-bundna form av aktivism och samhällspåverkan blivit enormt populär. Klimatförändringar, jämställdhet, krig i världen. Alla världens samhällsproblem tycks belysas med en snygg infografik och en emoji med en knuten näve.

Samtidigt är uppmaningarna att bidra till konkret förändring genom att kontakta politiker eller själv engagera sig i föreningar eller inom politiken få.

Missförstå mig inte. Att dela och gilla dessa inlägg är i sig inte något negativt. Att sociala medier gett oss möjligheten att på egen hand uppmärksamma olika frågor är väldigt positivt.

En lång rad moderna folkrörelser startade på internet för att sedan nå maktens korridorer och leda till konkret förändring. Ett bra exempel är #MeToo. Sociala medier är också ett värdefullt verktyg för dem som lever i samhällen där de inte får eller kan påverka att nå ut till fler.

Men MUCF:s rapport vittnar inte om en ung generation som försöker att påverka politiken i den riktning de vill med sociala medier som ett av flera verktyg. Den vittnar om att de flestas samhällsengagemang både börjar och slutar i telefonen. Det är synd.

Många av de frågor som uppmärksammas på sociala medier är både viktiga och angelägna. Men för att förändra något på riktigt krävs en ungdomsgeneration som fokuserar på att påverka politiken – inte sina egna följare.

Josefin Fällgren är ledarskribent på Upsala Nya Tidning (lib). Texten är tidigare publicerad där